Alla har det men få talar om det. SORG. Jag sörjer denna vecka. Det är ovanligt för mig, och det känns i hela kroppen. En långsamhet… tyngd. Från och till, för det går i vågor. Det finns en vila i det… Slow – motion… Ett andetag kan vara svårt ibland. Man får komma ihåg att andras djupt när man sörjer, för sorg sitter mycket i lungorna. Den molande tyngden i lungorna, som vinjettbilden visar med den röda färgen.

Höstdagjämningen var här down under i helgen, så det går mot mörkare och svalare tider här – tvärtom för er med Vårdagjämningen. Ni får det ljusare och varmare, livet spirar. Jag känner av detta ljusskiftet oavsett var jag befinner mig.

Det märkliga är att jag inte kan sätta fingret på orsaken. Men inte måste man veta varför man har sorg? Det är likafullt viktigt att ge sig tid att sörja, annars lagras sorgen inom en och blir en tyst belastning. Sorg är något som man inte kan hoppa över utan vägen går igenom sorgen. Ibland kan det räcka med vila under täcket och hålla om, bara acceptera.

Imorgon är mammas dödsdag, åtta år sedan kära mamma gick upp i ljuset i himlen och jag saknar henne denna vecka. Tänker på henne mycket. Allt det goda som hon gav oss barn minns jag med värme och glädje i hjärtat. Relationen var inte enkel, men jag värderar mycket allt det goda som hon gav mig. Och det fick jag sagt till henne innan hon avled. Visat min kärlek och respekt. Även om vi som levde på olika planeter…

Sedan har jag ett uppehåll i bokskrivandet, och det blir alltid en tomgångsfas… För mitt skrivande är absorberande och det mesta annat försvinner undan för att fokusera max på bokskrivandet. Det har varit både enormt givande och positivt, det blir min störst och bästa bok. Så den har tagit sitt! 

När man ger och ger, är det lätt att inte hinna märka att man tömmer sig..

Inte lätt planera sin tid och var man ska vara nu heller, för resande har blivit komplicerat. Få internationella flyg lämnar Perth, Västra Australien, där jag befinner mig sedan januari 2020. Gränserna är stängda sedan ett år för utlänningar, kommer inte öppnas förrän till jul, kanske.

Märklig tid vi lever i nu. Jag hoppas den ger utrymme för omvärdering av mycket, och uppgradering av goda, mänskliga värden. För det är mycket upp till oss nu. Vilket många förstått, men många fler behöver ta in.

Jag brukar inte dela personliga saker, men vet att många nu brottas med tyngre känslor – och viktigt att ge det utrymme. Bilden nedanför visar hur känslorna visar sig i kroppen, var de finns – och så viktigt att ge utrymme för dem och känna samt hantera dem. För vi är starka känslomänniskor!

Forskning visar hur emotioner finns i kroppen, av finska forskare med hjälp av “self-reported emotion-specific activation maps” Ref: Bodily Maps of emotions Nummenmaa L. et al. Bodily maps of emotions. PNAS 2014 111 (2) 646-651.

Jag sörjer även:

  • allt lidande vi har på jorden.
  • Att allt är så ovisst nu.
  • Att vi inte kan resa och träffa våra nära och älskade.
  • Att jag själv är så långt ifrån mina nära och kära. Känns ensamt…
  • Att inte förnuft, vishet, empati och välvilja får råda…
  • Att ansvariga myndigheter struntar helt i det viktigaste skyddet av allt: att stärka immunförsvaret.
  • Att allt hade kunnat hanteras annorlunda och baserat på solid forskning – om man hade människors bästa i centrum.
  • Att ju mer materialism och pengar får styra, desto hårdare värld. Vad händer med de mänskliga värden…?

Hur har du det? Dela gärna i kommentar nedan.

Kärlek, ljus och gott hopp till oss alla! Ikväll tänder jag ett ljus för kärleken och sorgen. 

Dr Sanna Ehdin

.

Läs även om: Konsten att släppa taget: FALC-metoden

.