Kampen mot bröstcancer är ett hett ämne hela oktober månad. Cancerfondens kampanj hade under 2010 samlat in 50 miljoner kronor för detta ändamål. Det är ett lovvärt initiativ – men satsar man verkligen resurserna på det som bäst hjälper mot bröstcancer? Nej, menar jag, för de satsar på tok för lite på förebyggande åtgärder och miljöfaktorer. Dessutom har de svenska läkarna under tjugo års tid tillåtit behandling av svenska kvinnors klimakteriebesvär med preparat som kan dubbla och tredubbla risken för bröstcancer!

Sedan 1960 har det skett en dubblering av antalet drabbade i bröstcancer i Sverige – och borde man då inte rimligen satsa en stor andel av pengarna på att förebyggande åtgärder? Ta reda på varför denna ökning har skett och hur kan vi minska?

Men på Rosa Bandets hemsida framgår att det allra mesta av pengarna satsas på att diagnosticera och bekämpa cancern. Alltså när den redan utvecklats, och det tar många år för en cancer att utvecklas då man aktivt kan göra något. Jag har sökt få svar från Cancerfonden hur stor andel som de satsar på preventiva insatser och namnen på de projekten, men har inte fått något svar.

Endast fem till tio procent av all bröstcancer är genetisk, så de epigena faktorerna är de mest avgörande – dvs miljöfaktorerna. Vad vi äter och det vi har omkring oss. Där borde man satsa en stor del av resurserna.

Miljöförorening med xenoöstrogener

Forskare har t ex upptäckt att vår miljö blivit allt mer förorenad med xenoöstrogener, östrogenlika kemikalier som stör kroppens hormonella funktioner. Det finns exempelvis som konserveringsmedel i hudkrämer och kosmetik, mjukgörare i plaster och flamskyddsmedel. Varför ska de tillåtas att användas när de bevisligen har hormonstörande effekter hos människor?

Långvarigt bruk av p-piller ökar även risken för bröstcancer något. Men det värsta är att det kissas det ut en väldig massa östrogen från p-piller-användningen, vilket påverkar miljön så att hanfiskar i vattendrag nära reningsverk blir sterila. Östrogen finns överallt i vår natur och miljö numera, och självklart har det en påverkan även på oss. Detta borde studeras mer.

Det finns även ett klart samband mellan förhöjd insulinnivåer (metabolt syndrom) och bröstcancer, eftersom feta kvinnor bildar mer östrogen i sina fettdepåer. Överdrivet kolhydratintag ger inflammation, speciellt i kombination med för lågt naturligt fettintag. Alltså skulle man satsa medel på att informera och hjälpa kvinnor att gå ner i vikt genom att äta en sund kost och undvika skräpmaten.

Konventionell hormonbehandling riskfylld

Ett annat stort problem i det dolda är att den svenska hormonbehandlingen mot klimakteriebesvär kan ge två till tre gånger ökad risk för bröstcancer – och att svenska läkare vägrat informera om riskfri behandling. Hur kan man göra så när fakta har legat på bordet länge. Både en fransk och en finsk studie har visat att det finns riskfri behandling, och det har testats på mer än 300 000 kvinnor. En del läkare menar att många kvinnor istället lider av ett överskott av östrogen men en brist på progesteron, vilket resulterar i först PMS (pre-menstruella symptom) och sedan ett svårare klimakterium. Då är det behandling med naturligt progesteron som är det viktiga.

Redan 2002 kom en larmrapport från den amerikanska studien ”Women’s Health Initiative”, där man visade på ökad bröstcancerrisk vid en kombinationsbehandling med östrogen, framställt ur urin från gravida ston, och ett syntetiskt progesteron (medroxyprogesteron). Men med en behandling bestående av naturligt progesteron och ett östrogen, som det naturliga estradiol, sågs ingen som helst ökning av risken för bröstcancer. Varför har detta då inte föreskrivits av svenska läkare tidigare? Varför har man använt bevisligen cancerframkallande preparat i tjugo år nu?

Från 2003 till och med 2009, de år som Cancerfonden har drivit Rosa bandet-kampanjen, har totalt 260 miljoner kronor samlats in till kampen mot bröstcancer. Ändå har man fortsatt förskriva preparat till kvinnor som ökar risken för bröstcancer…

På Rosa Bandets hemsida står det nu: “Upptäckten att långt bruk av hormonpreparat vid klimakteriet ökar risken för vissa typer av bröstcancer.” Ja, sent vaknar man och det är fullkomligt oförsvarbart gentemot de kvinnor som de facto har drabbats av den rådande östrogenbehandlingen.

Hur förklarar då läkarvetenskapen att antalet bröstcancerfall har dubblerats sedan 1960?

Jo, att den delvis beror på att svenska kvinnor föder barn sent och äter hormoner, men det uppenbart är ju bara en del av sanningen. Man borde satsa mer på att informera om miljöns stora inverkan – hela 90-95 procent är miljön.

.

Riskfaktorer

Här är några exempel på faktorer som ökar risken.

• Det syntetiska sötningsmedlet aspartam har i djurförsök visat på en signifikant ökad risk för bröstcancer.

• Charkvaror ökar också risken för bröstcancer. Kvinnor som äter mycket bacon, korv, skinka och andra högprocessade charkvaror med tillsatta kemikalier och stärkelsesirap, löper ökad risk för att utveckla bröstcancer. Effekten var särskilt tydlig för dem som hade ett stort inslag av halvfabrikat i kosten, som bacon, skinka, korvar och pajer. De som åt mest av detta löpte 64 procent högre risk än de som helt avstod.

.

Friskfaktorer

• Ett fiberintag 30 gram om dagen halverar risken för bröstcancer. Det gäller om kvinnorna börjar före klimakteriet, har engelska forskare visat efter sju års studier av 35 000 kvinnors (35–69 år) matvanor och hälsa.

• Ny forskning visar att D-vitamin ger 60 procent skydd mot bland annat bröstcancer, tjocktarmscancer, livmodertappscancer, hjärntumör, myelom m.m. 1 000 IE D-vitamin per dag.

• Uppkomst av cancer är kopplat till inflammation, och anti-inflammatoriska ämnen som finns i magnecyl har påvisad skyddande effekt mot exempelvis tarmcancer, bröstcancer och hjärt–kärlsjukdom. Därför är det mycket viktigt att minska på snabba kolhydrater, som socker och vitt mjöl, eftersom det är inflammationsökande.

• Ännu bättre är att äta IFD-mat, en inflammationsdämpande kost som t ex innehåller spenat, broccoli, spirulina, vitlök, lök, ingefära och gurkmeja, som jag beskriver i “Sannas matbok för den självläkande människan”.

• Gurkmeja är bland det mest anti-inflammatoriska som vi kan äta och eftersom cancer i grunden är en inflammation är det viktig att använda för att minska risken att bröstcancer utvecklas. Laboratorieförsök med gurkmeja har visat hejda tillväxten av olika sorters cancertumörer, bland annat bröstcancer, lungcancer, hudcancer och prostatacancer.

• Ohmega-3-fettsyror har visat sig hämma cancertillväxt och ge spontan celldöd hos bland annat bröstcancerceller. Dessutom visar nyare forskning att fiskoljan förstärker cancerns känslighet för strålningsbehandling.

Sammantaget framgår tydligt att de 50 miljoner som man i år samlat in från svenska folken i högre grad måste användas till att informera om och lobba för förändrad lagstiftning så att man kan minimera de skadliga miljöfaktorer som bidrager till att bröstcancer ökar varje år.

  • Ursprungligen publicerad på Passagen Debatt 2010-11-12
CancerOpionsbildareSanna Ehdin Anandala