Visste du att stress eller dagens näringsfattiga kost kan ge brist på vitaminer och mineraler, vilket påverkar psyket och känslorna negativt? Till exempel kan B-vitaminbrist bidra till depression eller förändrad verklighetsuppfattning, medan brist på magnesium är kopplat till hjärtklappning och orolig sömn. Men detta kan korrigeras med hjälp av näringsbalansering med riktade kosttillskott utifrån varje persons unika behov. Läs om starten på denna spännande och effektiva behandlingsmetod!

Vitamin- och mineralbehandling är en mycket ung läkekonst. De första stapplande stegen togs i början av 1900-talet i och med upptäckten av enstaka vitaminer. Under andra världskriget började man sedan räkna ut minsta dos för att undvika allvarliga bristsjukdomar hos unga soldater.

Mellan 1935 och 1945 blev många vitaminer tillgängliga i ren form till ett lågt pris. Forskarna började intressera sig för om ett ökat intag av vitaminer kunde förebygga eller skydda mot nya sjukdomar. Många positiva resultat erhölls, men av någon anledning dog intresset ut.

Troligen på grund av utvecklingen av sulfapreparat och annan antibiotika – man hade då hittat den ”magic bullet” som likt en målsökande robot skulle förinta sjukdomarna i stället för att förebygga dem. Betydelsen av god näring för att bibehålla hälsan och förhindra sjukdom har sedan dess mer eller mindre helt ignorerats av det medicinska etablissemanget och av statliga hälsoinstanser.

  • Fråga: Vilket är det enda vitamin vi kan tillverka själva av kroppens celler? (svar nederst)

Starten för Näringsterapi

Den dubble nobelpristagaren Linus Pauling var bland de första att inse vitaminernas och mineralernas avgörande betydelse för en god hälsa. Pauling myntade begreppet ortomolekylär medicin, där orto betyder ”rätt” eller ”riktig” och ortomolekylär medicin innebär att man rättar till molekylära obalanser i kroppen.

Annons

Det bygger på biokemiska principer om vad kroppen behöver för att kunna fungera. Den är egentligen grundläggande inom medicinen och representerar den syn som fanns på 1930-talet – då näringslära fortfarande utgjorde viktig medicinsk kunskap som man gav Nobelpris till.

Pauling riktade sig först till psykiatrin och menade att många mentala sjukdomar kunde korrigeras genom stora tillskott av specifika näringsämnen och molekyler. Detta skulle hjälpa hjärnan att uppnå sin optimala molekylära miljö. Denna teori har ännu inte anammats av psykiatrin, även om man under de senaste tio åren kunnat konstatera ett samband mellan näringsbrister och mentala störningar.

Linus Pauling instruerade sig speciellt för den terapeutiska effekten av stora doser C-vitamin, läs mer om det i länk nederst.

Följande näringsbrister kan ge upphov till:

  • vitamin B3 och B6 till förändringar i verklighetsuppfattningen, vanligen illusioner, som ofta utvecklas till hallucinationer.
  • vitamin B6 och zink är vanligt hos schizofrena personer (samt att det är vanligt med svåra födoämnesallergier).
  • vitamin B12 kan ge tvångsföreställningar och tvångsmässigt beteende
  • B-vitaminer generellt till nedstämdhet eller depression.
  • undernäring kan ge brist på flera B-vitamier, vilket är en vanlig orsak till neuroser. Den kan orsakad av för stor konsumtion av industriellt framställd och raffinerad mat.

Ortomolekylär medicin

Den kanadensiske läkaren och forskaren Abram Hoffer gick vidare i Linus Paulings fotspår och visade 1955 att höga doser av vitamin B3 (niacin) sänker kolesterolhalten. År 1978 utkom hans första bok Orthomolecular Nutrition. Vitamin B3 fungerar som ett coenzym till en grupp enzymer som kallas de-hydrogenaser, vilka behövs för en mängd biokemiska reaktioner, och speciellt för att avgifta alkohol.

Studier har visat att 1,5–3 g vitamin B3 sänker det skadliga LDL-kolesterolet med 16–23 procent och höjer det goda HDL-kolesterolet med 20–33 procent. Bilden visar naturliga källor för B3: ägg, mandlar, spenat, sparris, morötter, sötpotatis, avocado, broccoli och mangold.

Ortomolekylär medicin kan sägas vara alternativ i sitt tänkande men den bygger på biokemiska principer om vad kroppen behöver för att kunna fungera. Den är egentligen grundläggande inom medicinen och representerar den syn som fanns på 1930-talet – då näringslära fortfarande utgjorde viktig medicinsk kunskap.

Annons

Numera finns ett stort intresse för vitaminers och mineralers inverkan på kroppen. Allt fler har fått upp ögonen för att ett bristfälligt näringsintag via maten kan vara en bidragande faktor till sjukdom och väljer att förebygga genom näringstillskott. Det bådar gott för att skapa en god folkhälsa.

Funktionsmedicinen – och integrativ medicin – använder sig av detta tänk.

Vilka tillskott ska man ta?

Vitaminer och mineraler är en hel vetenskap. Vad man behöver beror på flera faktorer, som ens ämnesomsättning (metabolism = dvs omsättning och användning av näringsämnen), ålder, hur fysiskt tränad man är, krav och stress i livet, sjukdom, graviditet och en livsstilen allmänt.

Människans ämnesomsättning kan delas in i en snabb och en långsam, och där har man olika behov och krav. Ämnesomsättningen påverkas dessutom hela tiden av det vi äter och därför kan man med hjälp av kosten, vitaminer och mineraler balansera sin ämnesomsättning.  Läs mer om hur ämnesomsättngen styr.

Här kan du läsa om exempel på vilka tillskott jag tar.

  • Svar på frågan: endast D-vitamin vi kan tillverka själva – genom solbestrålning av huden. En frisk tarmflora har förmågan att producera vitamin K och vissa B-vitaminer. De övriga måste tillföras via maten. 

Läs mer om detta:

.

HelhetshälsaVitaminer & MineralerVitaminer & Mineraler

Annons