Debatt: Att vaccinera sig eller inte – den stora frågan just nu

I denna artikel har Ekoappen letat fram fakta som talar både för och emot vaccinering. Vi kommer även att öppna upp för debatt för experter inom hälsa och vård, för att lära oss mer om detta viktiga ämne. 

Hur framställer man ett vaccin?

Vaccinering menas ha varit avgörande för att få stopp på spridningen av olika sjukdomar. Vaccin kallas för en av 1900-talets viktigaste folkhälsoprestationer och sedan utvecklingen av det första vaccinet (mot smittkoppor 1796) har vi kunnat minska utbrotten av många farliga sjukdomar. Samtidigt kan vaccinering också sprida virus, som vad gäller poliovaccinet.

Det finns generellt sett tre metoder forskare använder för att ta fram ett nytt vaccin. 

• Försvagat virus. Här odlar forskare viruset i celler från djur eller människor. Därefter försöker de försvaga viruset till den grad att det inte utlöser sjukdom, men ändå behåller sina egenskaper. Viruset kan sedan injekteras i en person för att starta en immunreaktion. Vaccin mot till exempel smittkoppor och mässling har framställts på detta vis. 

• Inaktiverat virus. I detta fall använder man sig av ett dött virus för att framställa ett nytt vaccin. Den här metoden anses vara säker och idag använder vi inaktiverat vaccin bland annat mot polio. Kinas regering beslutade under sommaren att godkänna utveckling av denna vaccinform av Coronavaccinet för riskgrupper.

• Genetik. Nu för tiden använder forskare genetik för att ta fram fungerande vaccin. I laboratorier framställer man ytproteiner av virus som är de enda virusdelar som kan utlösa ett immunsvar. 

8 steg innan vaccinet når patienten

Ett vaccin ska alltid genomgå vissa steg innan det blir tillgängligt för allmänheten. Så här ser de olika stegen ut. 

1. Grundforskning. Under grundforskningen tar forskare reda på information om sjukdomen, det vill säga hur den sprids, dess uppkomst och förlopp. 

2. Fas 0. I detta stadie genomförs laboratorietester på djur för att undersöka vaccinets säkerhet, biverkningar och immunsvar. 

3. Fas 1. Det är först i fas 1 människor får möjlighet att testa vaccinet. Mellan 20 – 100 frivilliga personer får ta vaccinet under övervakning. Bortsett från att säkerställa att vaccinet är ofarligt för människor undersöker forskarna olika doser såväl som immunsvar. 

4. Fas 2. Här ingår 100 – 999 frivilliga personer, inklusive representanter från riskgrupper. Testpersonerna delas in i två grupper: den ena gruppen får vaccinet medan den andra får placebo. I detta stadie ligger fokus på säkerhet, effektivitet och biverkningar. Om riskerna överväger nyttan vid denna fas avslutas testningen av vaccinet här.
   
5. Fas 3. Det är bara enstaka vacciner som genomgår fas 3. Här ingår tusentals människor och processen är densamma som i fas 2. Om det visar sig att vaccinet är säkert och effektivt kan tillverkaren ansöka om godkännande av produkten. 

6. Fas 4. I den slutliga fasen följer forskare upp sällsynta biverkningar och mäter vaccinets effektivitet på långt sikt.

7. Bedömning och godkännande. I detta stadie ansöker tillverkaren om ett godkännande av vaccinet hos läkemedelsmyndigheter som bedömer resultatet av vaccinet utifrån tidigare testning. Normalt sett måste vaccinet bli godkänt av experter från alla medlemsländer i EU innan det kan börja tillverkas. 

8. Tillverkning. Om vaccinet blir godkänt kan tillverkningen och distributionen till allmänheten börja. 

Coronavaccinet: Argumenten för och emot

Nu när du lärt dig lite mer om hur själva framställningen av ett vaccin fungerar ska vi titta närmare på argumenten för och emot att ta coronavaccinet. 

Välbeprövade framtagningsmetoder – men vad händer om viruset muterar?

Med 70 miljoner fall världen över finns det en stor efterfrågan av ett vaccin mot Covid-19. Enligt WHO håller drygt 180 coronavaccin på att utvecklas runt om i världen och olika länder använder olika framtagningsmetoder. 

Även om majoriteten av dagens framtagningsmetoder anses vara säkra är många ändå skeptiska. En av orsakerna till detta är att viruset kan mutera, vilket blev känt under hösten efter ett coronautbrott på danska minkfarmar.

Forskare har fortfarande fler frågor än svar när det gäller mutationer i Covid-19 eftersom viruset fortfarande är så pass nytt. Enligt en artikel publicerad i Nature har man dock inte hittat några förändringar i mutationen som skulle kunna innebära hälsofara för individen. 

Vaccinets sammansättning

Ytterligare ett orosmoment bland många är vaccinets sammansättning. 

Dr. Drew Weissma är professor vid University of Pennsylvania Perelman School of Medicine och samarbetar med Pfizer och BioNTech. I en intervju för tidningen The Independent säger han att detta vaccin är något som aldrig utvecklats tidigare, vilket för många kan upplevas som en eventuell risk då man inte vet de långsiktiga effekterna.

Den nya kemiska tekniken modifierar vårt RNA, genetiska koder och programmerar vårt immunsystem för att angripa viruset. Detaljerna och specifikationerna kring dessa kemiska modifieringar är dock inte tillgängliga. Varken Pfizer eller Moderna kommenterade uppdelningen av kemi i vaccinet.

Forskare har sedan början av 1990-talet försökt ”lura” kroppens immunsystem med mRNA. Om det lyckas blir Covid 19-vaccinet det första genombrottet.

Ett vaccin i rekordfart

Den 8 december meddelande Regeringen att alla över 18 år som är bosatta i Sverige ska bli erbjudna vaccinering mot Covid-19 under det första halvåret 2021. Detta innebär att vi har tillgång till ett vaccin redan 12 – 18 månader efter viruset bröt ut. 

Normalt sett tar det mellan 10 och 15 år att utveckla och börja använda ett nytt vaccin, eftersom processen kräver involvering från en mängd olika parter. När det gäller coronavaccinet har ett förlopp som normalt sett tar flera år nu skalats ner till bara några månader.

Många känner oro för den rekordsnabba framtagningsprocessen, inte minst efter dödsfallet av en frivillig testperson i Brasilien i höstas. Det framgick dock senare att personen ifråga aldrig fick Covid-19-vaccinet, utan enbart var med i kontrollgruppen. Efter en noggrann bedömning kunde Brasilien återuppta sina tester.

Även om framtagningen av coronavaccinet har gått i raketfart menar experter att man inte hoppat över några steg i processen. Ett påstående som ifrågasätts just vad gäller de eventuella långtidseffekterna.

Påskyndat godkännande av EMA

För att ett vaccin ska få användas inom EU måste den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) godkänna tillverkarens försäljningstillstånd. 

Eftersom framtagningsprocessen för coronavaccinet är så pass kort har EMA beslutat att inleda en villkorlig utvärdering av vaccinet, en så kallad ”rolling review”. Detta innebär att godkännandet sker baserat på mindre omfattande data än vad som normalt krävs. Det viktigaste är att fördelarna med vaccinet överväger riskerna.

Fördelen är att det villkorliga godkännandet kan korta ner framtagningsprocessen, vilket gör att vaccinet kan nå allmänheten snabbare. Det kvarstående dilemmat är dock huruvida vaccinet kommer att fungera på den stora massan och om det kan orsaka biverkningar på lång sikt, vilket är omöjligt att säga i dagsläget. 

Främst lindriga biverkningar 

Många läkemedel har biverkningar som kan skilja sig från en person till en annan och vaccinet mot Covid-19 är inget undantag. De flesta biverkningarna inträffar inom 4 – 6 veckor efter vaccineringen. 

Tillverkarna av det nya vaccinet, Pfizer och BioNTech, rapporterar följande biverkningar som har uppmärksammats hos de drygt 44 000 testpersonerna, av de som fick biverkningar: 

• Rodnader runt injektionsstället – 84,1 %.
• Trötthet – 62,9 %.
• Huvudvärk – 55,1 %.
• Muskelsmärta – 38,3 %.
• Frossa – 31,9 %.
• Ledvärk – 23,6 %.
• Feber – 14,2 %.

Samtidigt uppmanar det amerikanska läkemedelsverket (FDA) i sin plan för att övervaka Covid 19-vaccineringen att man bland annat ska hålla uppsikt över följande biverkningar: 

• Guillain-Barré syndrom
• Stroke
• Narkolepsi och kataplexi
• Autoimmuna sjukdomar
• Dödsfall 
• Graviditets- och förlossningskomplikationer
• Kramper eller anfall

Listan (som för övrigt kan komma att ändras) på möjliga negativa biverkningar är lång och har gjort många skeptiska till vaccinet.   

Generellt sett är svåra biverkningar ovanliga. En testperson drabbades av en neurologisk sjukdom som orsakade en inflammation i ryggraden och två andra drabbades av allvarliga komplikationer. Alla tre har dock tillfrisknat.

Oron för allvarliga sidoeffekter kvarstår

Även om coronavaccinet inte verkar uppvisa några svårare sidoeffekter på kort sikt är det just de långsiktiga biverkningarna som oroar många. Med tanke på hur snabbt vaccinet tagits fram är det omöjligt att säga om det kommer att finnas långtidsbiverkningar. 

En viktig anledning till denna orsak har att göra med svininfluensan som härjade under 2009 – 2010. Efter att omkring 60 procent av befolkningen vaccinerats med vaccinet Pandemrix registrerades nämligen ett ökat antal fall av narkolepsi, främst bland barn och ungdomar. De första fallen dök upp över 6 månader efter vaccineringen, vissa senare än så. 

Antalet drabbade var 4,06 fall per 100 000 personer. Det är fortfarande inte klarlagt vad i vaccinet som orsakade en ökad risk för narkolepsi. Dessutom är narkolepsi endast en av flera allvarliga biverkningar som man har rapporterat om efter Pandemrix. Ansiktsförlamning och Guillain-Barrés syndrom (akut inflammatorisk polyneuropati med symtom som förlamning i armar och ben) är andra biverkningar som har uppgetts. 

Efter att vaccineringen påbörjades i december har ett flertal allvarliga reaktioner uppvisats och även flera dödsfall har inträffat. Bland annat dog en äldre man i Kalmar dagen efter vaccineringen, en fullt frisk läkare dog 16 dagar efter vaccinering, allvarliga allergiska reaktioner har uppstått och därför uppmanas personer med svåra allergier att avstå vaccinet, samt en mexikansk läkare fick hjärn- och ryggmärgsinflammation som biverkning. Det fortsätter också att rapporteras om allvarliga biverkningar och dödsfall varje vecka i media.

Vaccintillverkarna avskriver sig ansvaret

Som följd av den snabba framtagningen av vaccinet har vaccintillverkarna avsagt sig allt ansvar för skador och dödsfall orsakade av vaccineringen. Inför vaccinationen får patienten skriva under en blankett om informerat samtycke som visar att den är införstådd med riskerna. 

I blanketten står följande (egen översättning): 

d) Eventuell risk för allvarlig skada, dock osannolikt att det ska inträffa. Patienten MÅSTE göras medveten om att vaccinets tillverkare har krävt och blivit beviljade ​immunitet mot skador eller dödsfall orsakade av vaccinerna. 

Detta är förstås något som skapar oro bland folket, särskilt med tanke på att man fortfarande inte är säker på huruvida Läkemedelsförsäkringen kommer att täcka skador i samband med vaccinet. 

I en artikel publicerad i Läkartidningen menar dock socialminister Lena Hallengren (S) att regeringskansliet just nu jobbar för att ta fram ett skydd med liknande omfattning som Läkemedelsförsäkringen. 

Det finns däremot ännu inga konkreta åtgärder för hur staten ska täcka de områden som inte kommer att omfattas av försäkringen. Detta skapar ytterligare oro, dels när det kommer till ekonomisk ersättning, men också vad gäller vårdåtgärder.  

Summering

Många experter är eniga om att ett vaccin är den enda lösningen för att få stopp på den pandemi vi befinner oss i. Samtidigt är många skeptiska till vaccinet, framför allt eftersom det tagits fram på rekordkort tid och rädslan för allvarliga biverkningar är stor.

Enligt en rapport från MSB från oktober kommer 54 procent av de tillfrågade (1 406 personer) helt säkert att vaccinera sig om det finns ett godkänt vaccin. Under november har siffran stigit till 67 procent. Resterande 33 procent tveksamma. 

Kom ihåg att det bara är du själv som avgör om du ska vaccinera dig eller inte. Gör research och använd pålitliga källor för att forma ditt eget beslut. 

Av Redaktionen