Känslig mot gluten – fast du inte har celiaki?

Celiaki är en autoimmun sjukdom som även brukar kallas glutenintolerans. Det drabbar omkring 2 procent av alla svenskar. Just nu ökar den bland barn, särskilt om de äter mycket mat som innehåller gluten. Har du sjukdomen celiaki betyder det att immunförsvaret angriper den egna vävnaden i tarmen när du äter något med gluten i som vete, råg eller korn.

Vanliga symtom på celiaki:

• Magbesvär
• Trötthet
• Viktnedgång
• blodbrist.

Det finns också ett annat tillstånd, glutenkänslighet, där symtomen kan likna dem vid celiaki:

• uppsvälld mage och gaser
• kramper i magen
• diarré och/eller förstoppning
• ledvärk
• trötthet.

Har du glutenkänslighet får du inte de skador i tarmen som uppstår vid celiaki och inte heller de antikroppar som syns i blodproverna för celiaki.

Känslighet vanligare än vi tror

Tyvärr har problemet med glutenkänslighet länge ansetts påhittat. De som är skeptiska har påstått att reaktionerna beror på att personen förväntar sig negativa reaktioner när de äter något med gluten i. Tack vare ny forskning kan vi förstå att känslighet är något som är vanligare än vi tidigare trott. Forskningen belyser också de biologiska mekanismerna bakom tillståndet.

Om du är känslig mot gluten, beror det på att din tarmbarriär är försvagad vilket gör att en inflammatorisk immunrespons drar igång i kroppen som svar när du äter gluten. Det förekommer antikroppar också, bara av en annan typ än de vid celiaki.

Forskning visar att glutenkänslighet vara upp till 30 gånger vanligare än celiaki. Glutenkänslighet är också kopplat till IBS genom att personer med känslig tarm i 30 procent av fallen också är glutenkänslig. När de äter glutenfri kost försvinner IBS-symtomen.

Så här uppstår reaktioner mot gluten

Gluten finns främst i vete (inklusive emmer-, dinkel- och kamutvete), men också i korn och råg. Det består mest av de två proteinerna glutein och gliadin som är svåra för tarmen att bryta ner vilket bidrar till att göra gluten problematiskt. Gliadin är särskilt svårt för kroppen att bryta ned till enskilda aminosyror och därför passerar det matsmältningen i större molekyler.

Förutom dessa två finns över 20 000 olika molekyler som ännu inte är lika utforskade men som har potential att bidra till celiaki och glutenkänslighet.

Tarmens immunförsvar har bland annat funktionen att ”läsa av” maten som passerar och bryts ner för att identifiera skadliga ämnen. GALT – eller gut associated lymphiod tissue – är ett annat namn för tarmens immunförsvar.

Hos en person utan intolerans mot gluten, som inte har celiaki, tas näringsämnena från nedbrutet gluten upp i tarmen. Har du däremot celiaki känns gliadinproteinerna igen som fiender och startar en immunreaktion. Antikroppar bildas mot gliadin och hos en del även ett enzym i tarmväggen kallas transaminas. Det finns där för att bryta ner proteiner, som bland andra gliadin och glutein. Eftersom enzymet finns i det viktiga tarmluddet kommer en attack mot det att skada tarmslemhinnan och tarmhälsan.

Gluten ökar läckande tarm

Förekomst av gliadin i tarmen orsakar att tarmcellerna att släpper ut zonulin. Det ämnet har ursprungligen till uppgift sätta igång diarré när vi får i oss gifter eller skadliga bakterier, för att rensa kroppen från dessa. Zonulin gör att cellerna i tarmväggen släpper från varandra och den blir mer gneomsläpplig för vatten.

Det här är tänkt att vara en tillfällig lösning vid infektioners om matförgiftning eller virus. Äter vi dock mat vi ät intolerandra mot (som gluten), har gifter i tarmen, obalans i tarmfloran kan det vara så att zonulin ständigt skickas ut och vi konstant har en läckande tarm.

Innehåll från blodet kan komma ut i tarmen men även tvärtom så att oönskade ämnen och osmält mat kan passera igenom och tas upp i blodet. Forskare anser att läckande tarm är en bidragande faktor till kronisk inflammation och allergier samt ökar risk för autoimmunitet genom att osmälta proteiner kan passera och reta immunförsvaret.

Tarmen behöver läkas

Det är inte bara gluten som ställer till det för tarmhälsan. Annat som kan göra att tarmen läcker är:

• Socker
• alkohol
• antibiotika.

Vissa antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) har paradoxalt nog en skadlig effekt på tarmen eftersom de bryter ned slemhinnan.   

Förutom att äta en glutenfri kost när man har celiaki eller glutenkönslighet är det viktigt att på andra sätt läka tarmen. Öka på olika sätt din artrikedom av bakterier i din tarmflora, det ger en antiinflammatorisk miljö i tarmen.

• Ät många olika växtfibrer, gärna från 30 olika växter per vecka men att öka från 5 till 10 ger också resultat
• Undvik socker
• Ät mjölksyrade livsmedel som opastöriserad surkål
• Probiotika kan enligt en del studier vara hjälpsamt för att bygga en bra tarmflora.

Enzymer kan bryta ner gluten

Om du som är glutenkänslig råkat få i dig gluten och är känslig kan det vara bra att känna till att det finns matsmältningsenzymer som kan tas om du av misstag får i dig gluten planerar att äta något med gluten i. Har du celiaki måste du fortsätta äta en helt glutenfri kost, matsmältningenzymer kan inte ersätta det.

Enzymer som kan bryta ner gluten finns naturligt i tarmen. När de görs i fabrik framställs de med hjälp av bakterier eller andra mikrober. Den vanligaste typen av enzym som kan bryta ner gluten heter endopetidas (PEP). Det startar spjälkning av olika bindningar inuti glutenproteinets kedja av aminosyror (endo betyder också”inuti”).

PEP kan motstå olika pH-värden och tål surare miljöer som i magsäcken och tunntarmen. Det här är en fördel och har tidigare varit ett hinder för att ta fram tillskott av effektiva enzymer.

DDP-IV är ett annat vanligt enzym som kan bryta ner gluten. Det är istället ett exopeptidas som spjälkar bindningarna som finns sist i aminosyrakedjan. DDP-IV behöver hjälp av PEP för att gliadin eller gluten ska kunna brytas ner helt.

Vid kombination av båda dessa typer av enzymer, endopetidaser och exopetidaser, sker en synergi och gluten spjälkas snabbt, något som kan ses i kliniska studier. Kom bara ihåg att nedbrytningen inte är så effektiv att den ersätter en glutenfri kost om du har celiaki. För dig som är glutenkänslig kan det däremot vara en bra hjälp.

Av Redaktionen