Studien leddes av Tomas Deierborg som är professor i experimentell fysiologi. Tillsammans med psykiatriforskarna Lena Brundin vid Van Andel-institutet i USA, Sophie Erhardt vid Karolinska institutet, Stefan James och Ulf Hållmarker vid Uppsala universitet genomfördes en omfattande studie för att ta reda på hur en fysiskt aktiv livsstil påverkar risken att drabbas av ångestsjukdomar.
Totalt inkluderar studien 400 000 svenskar. Hälften av dessa, det vill säga 200 000 av studiedeltagarna, har åkt Vasaloppet. Dessa matchades med 200 000 andra individer i samma ålder och kön från övriga befolkningen, det vill säga personer som inte åkt Vasaloppet.
Vasaloppet är ett skidlopp som anses vara ett fysiskt kraftprov. Det kräver regelbunden träning och således en aktiv livsstil. Vasaloppsåkarna kan därför anses vara representativa för en grupp med fysiskt aktiva personer.
Samtliga individer följdes upp med utdrag från patientregistret där ångestdiagnoser under de senaste 21 åren finns registrerade. Medelåldern vid början av studien var 36 år. 38 procent av deltagarna var kvinnor och 62 procent var män.
60 procents lägre risk att drabbas av ångest
Forskarteamet jämförde Vasaloppsåkarna med testgruppen från den övriga befolkningen. Det visade sig att de fysiskt aktiva Vasaloppsåkarna hade 60 procent lägre risk att drabbas av ångest och sjukdomar relaterade till psykisk ohälsa jämfört med testgruppen som representerade den övriga befolkningen.
Skillnaderna mellan fysiskt aktiva och övriga befolkningen fanns både bland män och kvinnor.
Läs också: Rätt näring för dig som är utmattad
Högpresterande kvinnor löper större risk
Forskarna tittade även på om det fanns något samband mellan hur snabbt skidåkarna genomförde loppet och risken att utveckla ångest.
De fann att de snabbaste kvinnliga åkarna hade dubbelt så stor risk att drabbas av ångest jämfört med de långsammaste kvinnliga åkarna. Värt att notera är dock att de högpresterande kvinnorna fortfarande hade lägre risk än kontrollgruppen. Det gick inte se något samband mellan ångest och prestationsförmåga hos män.
Med andra ord kan det vara så att det är den höga prestationsförmågan som orsakar ångest och inte den hårda träningen. Även personlighetsdrag som hög ambition och andra drivkrafter kan i vissa fall ha en negativ effekt på välmåendet.
Samhället satsar på fysisk aktivitet
Studiens resultat stödjer de teorier som redan finns om att en aktiv livsstil är viktig för att minska risken för ångest och andra sjukdomar relaterade till psykisk ohälsa.
För att uppmuntra svenskarna till en mer fysiskt aktiv livsstil införde regeringen en nationell samordnare i maj 2020. Detta är ett av många initiativ som tyder på att samhället uppmärksammat farorna med en stillasittande livsstil.
Läs också: 7 tips för att slippa oxidativ stress
Effekterna på den psykiska hälsan
Psykisk ohälsa är ett växande problem över hela världen. Ångestrelaterade sjukdomar och besvär drabbar tusentals människor varje år. Det kan vara i alltifrån huvudvärk och sömnsvårighet till depression och svår ångest.
Träning har visat sig vara effektivt för att dels hålla kroppen frisk, men också för att förhindra eller lindra ångestsjukdomar. Regelbunden rörelse förbättrar helt enkelt livskvaliteten, hälsan och stresshanteringen.
Om du lider av oro, ångest, stress eller andra psykiska problem bör du se över din livsstil. Se till att du rör på dig regelbundet, gärna flera gånger per dag varav minst 30 minuter pulshöjande träning.
Av Elsa Larsson