Läs vidare för att lära dig mer om hur delningsekonomi fungerar och varför den ökat i popularitet.
Vad är delningsekonomi?
Delningsekonomi innebär kort och gott att privatpersoner, via digitala plattformar eller mobilappar, lånar, hyr ut, byter eller hyr tillgångar av varandra med eller utan ersättning.
När man pratar om delningsekonomi är det viktigt att påpeka att den främst handlar om att privatpersoner ger varandra tillfällig tillgång till sina outnyttjade resurser och egendom utan att det inkluderar äganderätten. Därför ingår inte andrahandshandel i delningsekonomin.
Ett bra exempel på delningsekonomi är privatpersoner som via plattformar hyr ut sina bostäder under en viss tid eller i organiserad form lånar och hyr ut utrustning och verktyg. Det kan även handla om personer som skapar en gemensam pool av resurser, exempelvis bilar eller fritidsutrustning.
Varför ökar delningsekonomin?
Visste du att en genomsnittlig bil står parkerad 92 procent av tiden och körs oftast bara av en person? Sju av tio konsumenter använder mindre än hälften av kläderna i sin garderob och varje år slänger vi 19 kilo mat per person och år som är fullt ätbar. Samtidigt blir allt fler mer miljömedvetna och vill göra något åt denna tråkiga statistik.
Läs också: 7 tips hur du kan spara pengar med cirkulär ekonomi
Det finns många anledningar till att delningsekonomin är på frammarsch, bland annat:
- Den ekonomiska krisen under 2008 då stora amerikanska banker gick i konkurs, vilket ledde till att många människor världen över fick försämrad ekonomi och var tvungna att dela på resurser med varandra för att skapa extrainkomster.
- Människors medvetenhet kring miljö och klimat gör att man vill se till att tillgångar används mer effektivt för att spara både ekologiska och ekonomiska resurser.
- Ekonomiskt svaga grupper får tillgång till saker de annars inte har råd att köpa. Det i sin tur bidrar till ökning av inkluderingen i samhället och av integrationen mellan olika socialgrupper.
- Digitaliseringen av samhället underlättar skapandet av plattformar som bedriver delningsekonomi.
Svårigheter och problem med delningsekonomi
Trots att utvecklingen går framåt kan delningsekonomin också vara en källa till viss problematik. Detta gäller framför allt när konsumenterna inte vet sina rättigheter, ansvar och skyldigheter. Det behövs därför nya lagar och regler när det gäller delningstjänster.
Ett annat område som måste undersökas är ansvar vid försäkringsärenden. Även om vissa plattformar erbjuder särskilt skydd mot detta saknas det regelverk kring frågor om ansvar vid reklamation, skadestånd och produktfel.
Vid användandet av delningsplattformar kan det dessutom lätt uppstå integritetsproblem. Du kan uppmanas att lämna personliga uppgifter, beskrivning av din bostad och ägodelar utan att du vet vem hanterar informationen och i vilket syfte.
Det finns två viktiga lagar i Sverige som skyddar konsumenterna i deras relation till en näringsidkare – Konsumentköplagen och Konsumenttjänstlagen. Vid delningsekonomin sker dock transaktionen bara mellan privatpersoner, vilket innebär att lagarna inte gäller.
Delningsekonomiska plattformar
Under 2016 beslutade regeringen att göra en kartläggning av delningsekonomiska modeller, analysera användarnas roll och ansvar samt undersöka om den befintliga lagstiftningen kan tillämpas vid delningsekonomi. Man fann också att delningsekonomiska plattformar i ett geografiskt perspektiv går att dela in i följande grupper:
1. Internationella plattformar som vänder sig till användare i andra länder och där delning sker internationellt.
Exempel: Airbnb
Airbnb är en amerikansk aktör som gör det möjligt att hyra eller hyra ut en bostad till andra privatpersoner under en viss tid, exempelvis under en semester. Att hyra någon annans hem är vanligtvis billigare än hotell och det är dessutom mer hållbart eftersom hotell normalt sett förbrukar betydligt mer resurser.
Läs också: Därför är cirkulär ekonomi svaret på klimatfrågan
2. Internationella plattformar som vänder sig till användare i andra länder och där delning sker nationellt.
Exempel: Couchsurfing
Couchsurfing är en delningsplattform med omkring 4,8 miljoner medlemmar i över 240 länder. Företaget bakom plattformen erbjuder resande medlemmar att besöka och dela livet med andra medlemmar. Till skillnad från Airbnb bygger Couchsurfing på en ideell bas, det vill säga användarna förväntas inte ta betalt av varandra.
3. Nationella plattformar som vänder sig till användare i Sverige och där delning sker lokalt.
Exempel: Rentl
Rentl är ett svenskt företag som förmedlar hyra av olika föremål på lokala marknaden. Den som hyr ut något betalar 10 procent av hyran, minst 20 kronor och högst 500 kronor, i provision till Rentl. Uthyrningen sker via annons med beskrivning, bild och pris på föremålet.
4. Lokala analoga plattformar där delning sker lokalt.
Exempel: Fritidsbanken
Fritidsbanken samlar in begagnad fritids- och sportutrustning och lånar ut den gratis till allmänheten. I värdegrunden står det att alla får låna, allt är gratis och att smart återanvändning står i fokus. Det är den ideella föreningen Fritidsbanken Värmland som äger varumärket, men lokala fritidsbanker kan drivas av Svenska Kyrkan, Rädda Barnen, idrottsföreningar eller kommuner.
Av Elsa Larsson