En välmående munhåla med friska slemhinnor och rätt pH-värde, magmunnen och matsmältningskanalen utgör en skyddsbarriär mot patogena mikrober. Patogena mikrober som annars kan skapa karies och tandköttsinflammationer, men också bakterier som kan vandra vidare i kroppen och påfresta till exempel hjärt-och kärlsystemet

En patogen är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomsalstrande ämnen, som smittämnen och gifter. Bakterier, parasiter, virus och svampar kan i vissa fall vara smittoämnen och orsaka sjukdomar. Likaså kan kontakt med gifter, lågintensivt, långvarigt eller akut, vara patogent.

Magsyra och friska magslemhinnor skyddar mot patogena bakterier, virus, parasiter och svamp

Magsäcksslemhinnor utsöndrar både saltsyra och pepsinen som omvandlas till pepsin. Saltsyra och pepsin arbetar tillsammans för att spjälka protein men saltsyran gör även mer än så.  

Saltsyra gör magvätskorna sura genom att skapa ett pH på 1,5–2,0. Saltsyran tillsammans med magsäckens låga pH skyddar tarmfloran och resten av matsmältningskanalen mot angrepp av patogena mikrober som till exempel kan smitta genom intag av mat eller dryck. En för alkalisk miljö i matsmältningskanalen är ett hot då mikroberna trivs och lättare kan förökar sig. Många människor har sura uppstötningar och diverse magbesvär på grund av skadade magslemhinnor från angrepp av h. pyloribakterier. Detta gör att de är känsliga mot saltsyran som produceras i magsäcken och många använder då dämpande läkemedel (protonpumphämmare) för att minska produktionen av saltsyra. Används dessa läkemedel under lång tid slås saltsyraproduktionen ut – och den viktiga skyddsbarriär som saltsyran utgör försvagas eller uteblir helt. Därmed kan flera skadliga mikrober nå tarmen och skapa oreda.

70–80 procent av immunförsvaret i tunntarmen  

I tunntarmsslemhinnorna finns det största förrådet av immunceller. Små vita blodkroppar (lymfocyter) i tunntarmens slemhinnor utgör 70–80 procent av vårt immunförsvar. De sitter längs mag-tarmkanalen och känner av miljön. Dessa skyddande celler utgör vårt första försvar och är en stor del av vårt medfödda immunförsvar. De lär upp immunförsvaret så att immuncellerna inte överreagerar mot födoämnen, tarmbakterier och annat – detta för att allergireaktioner eller autoimmuna reaktioner som skadar den egna vävnaden inte ska uppstå.

Annons

Läs mer: Barndomen påverkar ditt immunförsvar som vuxen

Tarmslemhinnorna är omringad av en riklig blandning av mikrober, vår tarmmikrobiota, som påverkar våra närliggande lymfocyter, samt dendritceller som finns belägna i tarmslemhinnan för att hjälpa dem att känna av vad som möjligen kommer att trängas igenom slemhinnan och ut i blodomloppet. När mikrober, allergener eller toxiner finns i blodomloppet kan toxiner eller antigener av till exempel gluten eller virus resa vidare till hjärnan och eventuell stoppas av eller tränga igenom blodhjärnbarriären. Om antigenen tränger igenom så kommer den att bemöta hjärnans immunceller—gliaceller där det förhoppningsvis omintetgörs. Det finns många kontrollfilter och skydd innan något gift eller virus kan tränga in i hjärnan, men det händer naturligtvis att det gör ibland. 

Immunoglobulin A, M, G och E antikroppar

Vid tarmslemhinnan och andra slemhinnor finns det även stora mängder av immunoglobulin A (IgA) antikroppar, som utgör ytligare ett viktig skydd som kan aktivera immunförsvarsreaktioner vid behov.  Om ett virus inte tas omhand av tunntarmsslemhinnorna och tränger sig in i blodet så kan det ske en kedja av flera reaktioner, till exempel att IgM antikroppar i blodet reagerar först. Dessa visar en aktiv akut immunreaktion, sedan IgG som visar en längre tids minnesreaktion. När man till exempel gör antikroppstester på Covid-19 och andra virus mäter man IgM för att konstatera mer kortvariga akuta infektioner och sedan IgG antikoppsreaktioner för att konstatera att man har gått igenom en infektion och bildat minnes T celler som ska ge ökad skydd mot ett eventuellt nästa angrepp.

En vanlig allergireaktion (IgE) mot till exempel pollen eller ett födoämne som retar upp en histaminrespons där man får reaktioner är den antikroppsreaktion som de flesta människor är bekanta med, speciellt under pollensäsongen. Så samma antikroppssystem används av vårt IgA, IgM, IgG och IgE immunförsvar för att till exempel reagera mot allergener, inkräktande mikrober, miljögifter, cancerceller och gamla skadade celler.

Det adaptiva (specifika) immunförsvaret, innehåller olika typer av thymusceller, till exempel T-hjälparceller, mördar T celler och T-minnesceller, samt B-minnesceller som bildas i benmärgen. Det reagerar inte första gången kroppen angrips men kan i gengäld minnas fienden och ha ett effektivt försvar redo vid nästa möte. När det adaptiva immunförsvaret tar vid, utvecklas både T- och B-cellerna till minnesceller. En del B-celler utvecklas också till plasmaceller som producerar antikroppar, medan T-cellerna kan utvecklas till T-hjälparceller eller cytotoxiska celler, om de inte blir minnesceller. Minnesceller producerar cytokiner som kommunicerar med övriga immunförsvaret.

Läs mer: Så funkar kroppens immunförsvar – huden som skyddsbarriär

Annons

Dessa minnesceller kan delas upp i Th1 och Th2. Minnet kvarstår i många år, och ibland också resten av livet. I det adaptiva immunförsvaret kan T- och B-celler bekämpa till exempel virusinfekterade celler genom en flerstegsprocess. Bland annat kan T-hjälpar-celler aktivera B-celler som i sin tur producerar antikroppar. Antikroppar är dels en form av utsöndrade ämnen som finns i blodet, dels immunglobuliner (Ig) som sitter fast på B-cellens yta. Antikroppar som kommer ihåg bakterier.

Optimal Th1-Th2 balans ger ett balanserat immunförsvar

En balanserad kost och livsstil bidrar till ett balanserat immunförsvar där allt jag har beskrivit tidigare sker automatiskt utan att man behöver tänka på det. Det hjälper dina barriärer, dina olika grenar och funktioner av ett starkt men inte överaktivt immunförsvar. Det är signalämnen, cytokiner som styr hur starkt och hur länge immunförsvars reaktioner pågår. Dessa påverkas också av livsstil och kosten, men styrs specifikt av din tymusprogrammerade Th1 och Th2 balans, som kan liknas gaspedalen och bromsen i hela systemet.

Th1-cytokiner är immunförsvarets signalämnen som hjälper till att producera ett effektivt och robust angrepp mot patogena virus men kan också producera för mycket inflammation via en så kallad cytokinstorm och på sikt bidra till utveckling av autoimmuna reaktioner.

Mat, växter och näring för immunförsvaret

Näringsämnen som A-, C-, D-vitamin, selen och zink har av EFSA (EU) godkända hälsopåståenden om att de ”bidrar till immunförsvarets normala funktioner”.  Följande är en lista med mat, växter och näringsämnen som kan bidra till normal funktion vid specifika immunobalanser enligt många näringsexperter.

Mat som kan stödja immunförsvaret och en nedsatt ospecifik/medfödd- och Th1 respons:
Lök och vitlök, gröna blad, orange och lilafärgade grönsaker, citrusfrukt, bär, bönor, frö, svamp.

Näringsämnen som kan stödja immunförsvaret och en nedsatt ospecifika/medfödd- och Th1 respons:
A-vitamin, C-vitamin, D-vitamin, zink, jod, selen.

Kryddor och örter som kan stödja immunförsvaret och en nedsatt ospecifik/medfödd- och Th1 respons:
Vitlök, echinacea, lärk, oreganoolja, olivbladextrakt, pau darco, chaga, monolaurin, thuja, ålandsrot, fläderbär, broccoligroddar, ingefära.

Läs mer: Peter Wilhelmsson – örterna i din närhet

Th2-cytokiner kan lätt bidra till produktion av för mycket IgE antikroppar som stimulerar allt för många histaminreaktioner och allergiska besvär.

Näringsämnen och örter som kan balansera en överaktiv specifik/adaptiv- eller Th 2 respons:
Quercetin, proteasenzymeer, C-vitamin, D-vitamin, bioflavonoider, perilla frutscens, astragalus, lakritsrot, jättenattljusolja, hampaolja, chiaolja och fiskolja.

Adaptogener har under tusentals år i hundratals olika länder och kulturer används för att modulera, stabilisera eller balansera både under- och överfunktioner i olika kroppsfunktioner och kroppssystem. Inom ört- och näringsmedicinsk forskning de senaste decennierna har man upptäckt att man även har reglerande och balanserande immunadaptogener.

Följande immunadaptogener används oftast långsiktigt – under flera månader eller i omgångar under flera år för att balansera både en underaktiv ospecifik/medfödd- eller Th1 aktivitet och en överaktiv specifik/adaptiv- eller Th2 aktivitet:

D-vitamin, betaglukaner, curcumin, ECGC från grönt te, astragalus, schisandra, ryskrot, rosenrot, ginseng, ashwagandha, andrographis, cordyceps, shiitake, reishi/ganoderma, resveratrol, colostrum, prebiotika och probiotika.

Av Peter Wilhelmsson närings- och funktionsmedicinare

Ekoappens krönikor ger fristående skribenter möjlighet att ventilera en tanke, ide eller åsikt. För krönikornas åsikter svarar skribenten, de behöver inte vara åsikter som Ekoappen delar. Vill du skriva en krönika? Kontakta redaktionen@ekoappen.se

coronacoronavirusCovid-19immunförsvarPeter Wilhelmssontarm

Annons