Människan har alltid haft och kommer alltid att ha ett viktigt och intimt förhållande med mikrober. De finns överallt i naturen och utgör största delen av våra kroppar, vi består till 10 procent av celler – resterande 90 procent är mikrober. Mikroberna är främst av svamp, parasiter, bakterier och virus, vi består främst av virus och bakterier. Vi har 100 fler virus i oss än celler. Virus är sällan våra fiender, utan behövs för vår utveckling. Vårt DNA och viktiga delar av våra olika cellorgan består av virus och bakterier. Men kontakt med vissa typer och mängder av svamp, parasiter, bakterier och virus är ett hot och är sjukdomsframkallande, speciellt om vi har ett nedsatt eller överaktiverad immunförsvar. Det är viktigt att komma ihåg att om man blir allvarligt sjuk, beror det oftast på att man har ett nedsatt immunförsvar som inte klarar av att hålla rätt balans mellan goda, neutrala och onda virus. Människan hade inte överlevt om vi inte hade haft ett så fantastiskt immunförsvar som klarar av att hantera aggressiva eller okända virusinfektioner.

Läs mer: Barndomen påverkar immunförsvaret som vuxen

Adaptogena örter hjälper oss att klara förändringar

Den rådande pandemin, spridningen av Covid-19, är liksom alla pandemier och infektioner ett stresstest på flera olika nivåer för samhället och individen. De som klarar sig bäst är de som har en bra immun-resiliens. Resiliens handlar om förmågan att anpassa sig och förändras. I de allra flesta samhällen och länder har man sedan tusentals år använt så kallade adaptogena örter för att öka resiliens, att öka kroppens och själens förmåga att hantera så väl fysisk som psykisk stress. Dessa örter har använts genom historien för att hjälpa oss eller olika kroppsfunktioner att hitta tillbaka till en naturlig bra balans och funktion.

För att säkra att vi har immun-resiliens, eller hitta tillbaka till det, så är det bra att förstå lite mer om hur ett friskt och balanserat immunförsvar fungerar när de utsätts för större och mindre hot.

Våra skyddsbarriärer 

Vår första och största skyddsbarriär består av huden, mun- och halsslemhinnor, saltsyra i magsäcken, pH i matsmältningskanalen, tarmens mikrobiota, tunntarmslemhinnorna, näs-, öron-, urin- och underlivsslemhinnor, samt endotelvävnad längs våra kärl och blodhjärnbarriären. Dessa utgör en typ av första skydd mellan det som är ”vi” och det som kommer utifrån och kan vara vän eller fiende. Skyddsbarriärerna är ett första filter för att skydda oss mot stora främmande partiklar, mikrober, samt ämnen i maten och miljön som kan skada oss.

Annons

Läs mer: Sanna Ehdin – det här är mitt friskapotek

Medfödda immunförsvaret reagerar först

Huden är oftast vårt första försvar och har olika lager av celler som utgör ett fysiskt skydd liknande en mur men även blandningar av mikrober samt langerhansceller – vita blodkroppar som finns i vårt medfödda/nativa/ospecifika immunförsvar som omringar våra celler och alltid är redo för anfall. Till dessa hör de cellätande fagocyterna, till exempel makrofager (allätarna), mördarceller (NK celler), olika granulocyter och endotelceller som alla kan liknas vid immunförsvarets fotsoldater.

Det medfödda immunförsvaret är programmerat att känna igen generella drag hos exempelvis virus eller bakterier och att angripa dessa så snart de tränger in i kroppen. Det medfödda immunförsvaret är det som reagerar först. Här kan exempelvis makrofager omsluta och äta upp främmande ämnen, naturliga mördarceller etsa hål i till exempel cancercellers membran och granulocyter kan döda bandmask. Mördarceller är väsentliga i det tidiga immunsvaret mot virusinfektioner, i synnerhet genom clearing av virusinfekterade celler har dessa en viktig roll i utformningen av det adaptiva immunförsvars respons mot virusinfektioner. Det medfödda försvaret kan anfalla direkt utan att veta så mycket om inkräktaren.

Lymfkörtlarna är kroppens larmcentral

Samtidigt som första anfallet sker, till exempel när något tränger igenom huden kontaktas lymfkörtlarna som finns under läderhuden. Dessa körtlar fungerar som en larmcentral, där T-lymfocyterna delar med sig vad de vet om inkräktarna. Lymfsystemet är ett immun-, renings-dränerings-, larm- och utbildningssystem där även mjälten, brässen (thymus), tonsillerna och benmärgen ingår.

Läs mer: Gurkmeja lindrar IBS enligt studie

Specifika immunförsvaret – mer avancerat försvar

Makrofagerna lär även känna fienden bättre så de kan underrätta för specialtrupperna från de mer avancerade, adaptiva/specifika försvaret. Där ingår kupfferceller i levern samt B- och T-lymfocyter. Första larmet aktiverar även mördarceller som antingen dödar virusinfekterade celler med ett kemiskt gift eller beordrar den att begå självmord. Infekterade celler måste dödas snabb då de snabbt kan sprida virus till friska celler och infektera dessa.

Annons

När larmet slås och anfallsstyrkan går in bildas antikroppar mot antigenen, sedan kan immunförsvarets officerare, B-lymfocytorna även aktivera T-lymfocyter i blodomloppet. Larmet gör också att feber stiger som ett försvar för att försöka bränna sönder virus, som är värmekänslig. T-lymfocyterna mognar och utbildas i brässen/thymus, som ligger under övre bröstbenet och finns i tre olika skepnader: T-hjälparceller, mördar-T-celler och minnes-T-celler.

T-hjälpcellen kan jämföras med en fältofficerare som utgör den aktiva länken mellan generalerna och trupperna ute i fältet. Makrofagerna som slukar upp fientliga viruset eller bakterien rapporterar om fiendens antigen till B-cellerna som kan vidare beskriva det till T-cellen så att den vet specifikt vem den ska anfalla. Minnes-T-cellerna är som kloka krigsveteraner som har specifik fördjupad kunskap om fienden så att dessa kan lista ut hur de ska besegra dem, även flera år efteråt om ett liknande anfall kommer.

Minnes-T-celler bildas redan under graviditeten

Som jag beskrev i del 1 bildas många viktiga immun minnes T celler genom en frisk graviditet där minnet överförs av modern de sista tre månader av graviditeten, en naturlig förlossning och amning vid första bröstmjölken. Utbildning av T cellminnen fortsätter under en naturlig uppväxt där vi utsätts för en varierad kost, smuts, naturupplevelse och djur. Att träna soldater kan också ske om man bli infekterad av en bakterie eller virus, till exempel mässlingen eller inta ett vaccin som innehåller små mängder av levande eller dött virus som irriterar immunceller så att det skapas ett långtidsminne hos minnes T cellerna.

Huden skyddar bättre än slemhinnor i ögon, näsa och mun

Huden är ett mycket bra första försvar, främmande ämnen har svårt att penetrera huden och komma in i blodomloppet där det kan snabbt sprida sig till hela kroppen. Däremot om man smörjer in något som penetreras lätt genom huden, som till exempel vissa kosmetiska krämer och läkemedel så kan inkräktarna beroende på mängd och partikelstorlek penetrera huden och komma in i blodet. Samt om man drabbas av ett fysiskt trauma, som till exempel slag, sår eller brännsår.

Läs mer: Tareq Taylor – maten som gör dig lyckligare

När det sker en pandemi av aggressiva virus som Covid-19 uppmuntras man att tvätta händer med tvål samt att inte ta sig i ansiktet, detta för att inte transportera ett eventuellt virus från en yta till händerna och sedan vidare till ansiktet och de känsligare slemhinnor i ögon, mun och näsa som utgör ett sämre skydd än huden.

Inflammation – viktig del i försvaret

Skulle en inkräktare komma in reagerar immunförsvaret. Blodcirkulationen ökar, vita blodkroppar och näringsämnen kommer snabbt till de skadade område för att skydda mot infektioner, samt påbörja läkning. Denna åtgärd sker tack vare inflammation, som påskyndar hela processen men som  normalt avslutas efter några timmar eller dagar. Utan de vitablodkropparnas respons och inflammationen kan infektion snabbt sprida sig i blodomloppet och det kan bli en farlig blodförgiftning (sepsis).

Stötta ditt immunförsvar

Att följa Smittskyddsinstitutets råd gällande handtvätt med tvål och använda sunt förnuft är klokt. Håll också dina skyddsbarriärer som huden och resten av immunförsvaret starkt och friskt genom intag av en färgrik, fiberrik växtbaserad kost innehållande rikliga mängder av hälsosamma omega-3, -6 och -9-fettsyror och mättat fett genom intag av nötter, avokado, olivolja, linfröolja, fiskolja och kokosfett. Att dricka mycket vatten och återfukta händerna med kokosfett, sheasmör, olivolja eller andra naturliga källor för hygien och kosmetiska produkter är bra för huden. Intag av kost och kosttillskott behöver innehålla tillräckligt med vitamin A, C och D för att immunförsvaret alltid ska vara redo för en god och kraftfull respons vid hot. Hud- och immunvänliga mineraler som zink och selen behöver också finnas i tillräckliga mängder för en adekvat och robust respons.

Av Peter Wilhelmsson närings- och funktionsmedicinare

Ekoappens krönikor ger fristående skribenter möjlighet att ventilera en tanke, ide eller åsikt. För krönikornas åsikter svarar skribenten, de behöver inte vara åsikter som Ekoappen delar. Vill du skriva en krönika? Kontakta redaktionen@ekoappen.se

coronacoronavirusCovid-19hudenimmunförsvarPeter Wilhelmsson

Annons