Vanliga tecken på att din sköldkörtel är ur balans

I den här artikeln går vi igenom några vanliga tecken på att din sköldkörtel kan vara ur balans och vad det kan bero på. 

Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon

Hypotyreos innebär att du har för låg produktion av sköldkörtelhormon, vilket saktar ner ämnesomsättningen och gör att organ och celler arbetar långsammare. Vid hypotyreos är det vanligt att uppleva:

• Kraft- och orkeslöshet
• Trötthet
• Koncentrationssvårigheter 
• Nedstämdhet 
• Frusenhet 

Med tiden är det vanligt att symtomen blir allt fler. Då kan du även drabbas av:

• Torr hud och hår
• Håravfall
• Förstoppning
• Viktuppgång
• Minnessvårigheter
• Låg puls 
• Värk i muskler och leder
• Svullnad i ansiktet 
• Tryck mot halsen (i och med att sköldkörteln svullnar)

Läs också: Hur depression och sköldkörtelproblem kan höra samman

Hypertyreos – överskott av sköldkörtelhormon

Vid hypertyreos producerar sköldkörteln istället för mycket hormon, vilket gör att kroppens celler och organ arbetar hårdare. Även detta kan ge en rad olika symtom som oftast utvecklas långsamt och som du kan gå med i månader – till och med år – innan du märker att något är fel. Symtomen kan dessutom vara väldigt diffusa och lätta att blanda ihop med andra vardagliga besvär. 

Här är några vanliga symtom som du kan uppleva om du har en överproduktion av sköldkörtelhormon:

• Svettningar
• Trötthet
• Hjärtklappning och hög puls
• Viktminskning
• Dålig sömn
• Lös avföring 
• Håravfall och hudproblem
• Oregelbunden mens
• Oro och ångest
• Torra och ljuskänsliga ögon

Vad beror obalans i sköldkörteln på?

Att sköldkörteln hamnat i obalans kan bero på många saker, exempelvis kronisk sköldkörtelinflammation, graviditet, klimakteriet, operation eller olika läkemedel.

Kronisk sköldkörtelinflammation

En kronisk inflammation i sköldkörteln är den vanligaste orsaken till hypotyreos. Det beror på att immunförsvaret av okänd anledning bildat antikroppar som angriper sköldkörteln, vilket gör att sköldkörteln kan bli större eller mindre. 

Graviditet eller klimakteriet 

Även stora hormonella förändringar i kroppen, exempelvis vid graviditet eller klimakteriet, kan leda till att sköldkörteln hamnar i obalans. Då kan produktionen av sköldkörtelhormon både minska och öka. Det vanligaste är att få förändrade halter efter en graviditet, men oftast återgår produktionen till det normala av sig självt. 

Läs också: Därför är det viktigt att ge sköldkörteln rätt näring

Operation för struma

Även vissa operationer kan påverka sköldkörtelns funktion. Struma är ett tillstånd som gör att sköldkörteln blir förstorad, vilket ofta kräver att du opererar bort en del av eller hela sköldkörteln. Det kan göra att sköldkörteln tillverkar mindre hormon, eller till och med inget alls.

Läkemedel

Det finns vissa läkemedel som både kan öka och sänka halterna av sköldkörtelhormon. Det gäller framför allt läkemedel som innehåller amiodaron, litium, karbamazepin eller interferon. Om du använder något läkemedel innehållande dessa ämnen är det viktigt att du regelbundet kontrollerar dina halter av sköldkörtelhormon.

Viktigt att söka vård om du misstänker hypotyreos eller hypertyreos

Om du misstänker att du har hypotyreos eller hypertyreos är det viktigt att du uppsöker vården. Hypotyreos kan till exempel göra det svårare att bli gravid medan obehandlad hypertyreos kan leda till tyreotoxisk kris, som innebär att kroppen inte klarar av den förhöjda ämnesomsättningen.

Det är möjligt att leva med en sköldkörtelsjukdom och symtom, fast med behandling. Det finns även andra saker du kan göra för att må bättre om du har sköldkörtelproblem, exempelvis: 

• Lära dig så mycket som sjukdomen som möjligt. 
• Prata med andra som har samma sjukdom.
• Äta en antiinflammatorisk kost för att avlasta kroppens immunförsvar. 
• Sova tillräckligt. 
• Minska stressen genom att meditera eller göra yoga. 
• Hålla dig aktiv. 

Av Elsa Larsson