Nedan undersöker vi närmare hur depression och sköldkörtelproblematik kan höra samman. Vi tittar också på sköldkörtelns funktion och vilka symtom som kan vara bra att vara uppmärksam på.

Sköldkörteln påverkar många funktioner i kroppen

Sköldkörteln sitter på framsidan av halsen, strax under struphuvudet, och producerar hormonerna tyroxin och trijodotyronin. Dessa hormoner påverkar i princip alla kroppsliga funktioner – från ämnesomsättning till celler, organ, muskler, hud och matsmältning.

I vissa fall kan kroppen producera för lite eller för mycket sköldkörtelhormoner, vilket kallas hyperteros (hög produktion) eller hypoteros (låg produktion). Hypoteros är ett tillstånd som vanligtvis orsakas av en autoimmun inflammation i sköldkörteln och har visat sig ha kopplingar till depression.

Läs också Därför är det viktigt att ge sköldkörteln rätt näring

Sambandet mellan hypoteros och depression

Hyperteros är ett tillstånd som enkelt förklarat får kroppen att arbeta på låg effekt. Det kan till exempel försämra koncentrationsförmågan och minnet samt orsaka trötthet och nedstämdhet. Omkring en halv miljon svenskar är drabbade, vilket gör det till en av våra största folksjukdomar.

Enligt Sköldkörtelförbundets Sifo-undersökning svarade nästan en fjärdedel att de lider av både depression och hypoteros. Utöver det rapporterar Socialstyrelsen att kvinnor med hypoteros tar mer än dubbelt så mycket antidepressiva läkemedel jämfört med kvinnor som inte har diagnosen.

Det är också anledningen till att Katarina Lunner från Sköldkörtelförbundet anser att en behandling med sköldkörtelhormoner kanske kan vara ett alternativ för de som äter antidepressiva läkemedel.

Vanliga symtom vid hypoteros och depression

Det är vanligt att förväxla symtomen vid hypoteros och depression eftersom de kan vara ganska lika varandra. Det finns dock ett par gemensamma symtom som kan vara bra att hålla utkik efter, bland annat: 

  • Nedstämdhet 
  • Trötthet
  • Minskad sexlust 
  • Viktuppgång 
  • Försämrad koncentrationsförmåga

Några symtom som är mer typiska för depression är sömnproblem, ångest, låg självkänsla och självmordstankar. Vid hypoteros kan du istället uppleva frusenhet, värk i leder och muskler, förstoppning samt torr hud och hår.

Läs ocksåHjärnan och sköldkörteln – mindre deppighet, trötthet och hjärndimma vid sköldkörtelbesvär

Depression tidigt i livet kan öka risken för hypoteros

En studie från Karolinska Institutet visar att risken för över 60 sjukdomar ökar om du haft en depression i tidig ålder (mellan cirka 5 – 19 år). En av dessa sjukdomar är just sköldkörtelsjukdom. Risken att drabbas är fem gånger högre för män och tre gånger högre för kvinnor.

Samtidigt vet man fortfarande inte om den ökade risken beror på depressionen eller om det finns en gemensam faktor för båda sjukdomstillstånden. Att ta reda på om depression kan orsaka andra diagnoser är dessutom svårt eftersom man inte med säkerhet kan veta när depressionen började. 

I många fall kan patienten varit deprimerad redan innan diagnosen fastställdes. Det kan också vara så att patienten haft en sköldkörtelsjukdom hela tiden, men att de först fick diagnosen depression. 

Viktigt att undersöka sköldkörteln

Idag lider många av sköldkörtelproblematik utan att ens veta om det. Tyvärr förbiser många läkare det faktum att den grundläggande orsaken till psykiska besvär i många fall kan vara en sköldkörtelsjukdom. 

En oupptäckt obalans i sköldkörteln kan göra att patienten genomgår behandlingar utan att se någon förbättring. Därför är det viktigt att sjukvården tar sköldkörtelproblematik på allvar. Genom att göra en noggrann undersökning av hormonproduktionen är det möjligt att behandla tillståndet på rätt sätt, oavsett om det rör sig om depression eller annan sjukdom. 

Av Elsa Larsson

depressionsköldkörtelntrötthet