Många av oss med sköldkörtelsjukdom, både vi med hypotyreos och hypertyreos, har varit med om att berätta om våra symtom hos läkaren och blivit bemötta som om symtomen “sitter i huvudet”. I själva verket hänger måendet i kropp och knopp ihop och hur hjärnan påverkas vid sköldkörtelsjukdom är ett bra exempel på det.

Risken när vi har många psykiska symtom av sköldkörtelsjukdom är att diagnosen fördröjs, det är alltså viktigt att stå på dig att du vill bli undersökt och att rätt prover tas när du känner dig ur balans psykiskt.

Psykiska symtom vanliga

Symtom som ångest, sömnsvårigheter, nära till gråt, hjärndimma eller lätt att bli irriterad kan signalera att sköldkörteln inte är i balans. Dessa symtom beror på ofta att vår hjärna påverkas av både för mycket eller för lite sköldkörtelhormon. Fler symtom på en hjärna i obalans:

  • Hjärndimma eller oförmåga att koncentrera dig eller fokusera
  • Trötthet och låg energi
  • Kronisk muskel- och/eller ledvärk
  • Förhöjda sinnesintryck, inklusive lukt, smak, ljus och ljud
  • Känslighet mot parfymer, rengöringsmedel eller hygienprodukter
  • Ångest, oro, humörsvängningar eller panikattacker
  • Depression
  • Sömnproblem
  • Huvudvärk
  • Ältar tidigare negativa händelser eller oro inför kommande händelser
  • Problem med korttidsminnet eller andra kognitiva besvär

Läs också: Öka ditt välmående – höj serotoninet på naturlig väg

Sköldkörteln måste vara i balans

Även om patienter med för mycket eller för lite sköldkörtelhormon på ytan verkar olika – den ena är frusen, går upp i vikt och blir långsam i reaktionerna och den andra varm, går ner i vikt och lättretad – får vi till sist samma obalanser i kroppen. Både hypo och hyper en ökad risk för demens, depression, ångest och flera andra symtom på psykisk ohälsa.

Vi kan ana varför slutresultatet blir detsamma om vi tittar närmare på den inflammation som kan uppstå i hjärnan. I hjärnan finns stödjeceller kallade mikroglia. Dessa är immunförsvarets representanter i hjärnan och kan aktiveras när hjärnan behöver reparera sig eller svara på yttre hot som infektioner. Mikroglia är tänkta att vara aktiverade under kort tid. De är endast skadliga när de är aktiva under lång tid. När mikroglia blir aktiverade skickar de ut inflammatoriska ämnen som kan skada nervceller, även i det limbiska systemet. Den delen av hjärnan är tätt länkad till vårt välmående och inflammation i hjärna och kropp kan många gånger förklara varför vi mår dåligt psykiskt.

Vid hypotyreos är ofta inflammationen i kroppen hög och detta kan aktivera mikroglia till att öka inflammationen i hjärnan.

Vid hypertyreos är det istället T3 som aktiverar mikroglia.

Resultatet blir detsamma – en hjärna där celler inte mår bra och det förlorar sin funktion.

Minska inflammation för psykisk hälsa

Nummer ett är förstås en välinställd medicinering för din sköldkörtel om du behöver det. Hitta en läkare som är intresserad av att lyssna på dig och öppen för att prova alternativa sätt att behandla utöver Levaxin som är standard. Vi är alla individer och kan behöva anpassa behandlingen efter det.

Utöver det är kosten är ett fantastiskt verktyg för att läka ut inflammation i kroppen. En antiinflammatorisk kost med mycket grönsaker, hela och rena råvaror som du lagar till själv är en nyckel till minskade nivåer av inflammation. Det är också viktigt att tänka på att få i dig näringsrik mat och tillskott vid behov, eftersom hjärnan är i behov är många näringsämnen för att vi ska må bra.

Näring för hjärnan

Polyfenoler är en grupp ämnen som finns i bland annat kakao och som har visat sig särskilt gynnsamma för hjärnan. De kan öka blodflöde till hjärnan och minska inflammation. Studier bekräftar också att kakao ger bättre kognitiva förmågor, inklusive minne. Andra särskilt rika källor till polyfenoler är: gurkmeja, grönt och svart te, kaffe och nötter som pekan- och hasselnötter. Även kryddor och örter har stora mängder polyfenoler i sig.

Omega-3 kan också stärka hjärnhälsan. Nyttiga fetter generellt är viktigt för hjärnan men särskilt omega-3 i tillräckliga mängder. Karnitin, kolesterol, ALA och CoQ10 gärna i kombination med B-vitaminer. Finns i lever men också i mat från havet som sardiner, ostron och musslor.

Stresshantering och fysisk aktivitet är andra sätt att minska inflammation.

Även efter att inflammationen läkt ut kan symtom från hjärnan i form av nedsatt psykiskt mående hänga kvar. Forskning visar att några av de effektivaste sätten att må bättre psykiskt är att ta hjälp av mindfulnessmeditation, socialt stöd, fysisk aktivitet samt stärka vagusnerven – mycket viktig för ditt lugn-och-ro-system.

Läs också: 10 fördelar med att sluta med alkohol

Öka ditt sociala stöd

  • Frivilligarbete ger en känsla av mening och sammanhang.
  • Ge och ta emot beröring.
  • Sök dig dit personer med samma hobbys och intressen som du samlas.
  • Ta upp kontakten med vänner och familj du inte träffat på länge.
  • Vårda också de relationer du redan har för att få dem att bli djupare och mer meningsfulla.

Fysisk aktivitet för hjärnan

Fysisk aktivitet kan förbättra funktionen i det limbiska systemet och det har Anders Hansen beskrivit bra i sin bok Hjärnstark. Han rekommenderar 45 minuter minst 3 gånger i veckan av medelintensiv konditionsträning, som löpning. Det kan vara övermäktigt för någon med sköldkörtelsjukdom och studier visar att all rörelse räknas för att förebygga psykisk ohälsa, inklusive yoga, styrketräning, stretching och promenader. Passa på att röra på dig ute i naturen den har många lugnande, postiva effekter på oss.

Mindfulness för bättre psykiskt mående

Meditation kan förändra hjärnan positivt, det kan man se i hjärnan hos personer som deltar i forskningsstudier om mindfulness. För det är just mindfulness som är en av de viktigaste “aktiva ingredienserna” i meditation. Hjärnan mår bra av att landa här och nu, inte titta framåt eller bakåt. Mindfulness går också ut på att inte döma dina tankar utan låta dem komma och gå, ungefär som moln på himlen. Vill du prova mindfulness kan du börja med att lära känna din andning.

Prova mindfulnessmeditation

1. Sätt dig bekvämt och stäng ögonen.

2. Bli uppmärksam på din andning och fokusera på hur den känns.

3. När du märker att du börjar tänka på något annat, notera det utan att engagera dig i tanken och börja försiktigt koncentrera dig på din andning igen.

4. Viktigt att du för tillbaka uppmärksamheten på andningen utan att döma dig själv. Meditation handlar inte om att sluta tänka eller att hjärnan ska bli helt blank. Det handlar om att upptäcka var dina tankar tar vägen. Bli inte nedslagen om tankarna vandrar och det verkar omöjligt att koncentrera sig. Varje gång du upptäcker att du tappat koncentrationen för du tillbaka den till ditt meditationsobjekt, i det här fallet andningen. Tänk dig att det är ett träningspass på gymmet. Varje gång du upptäcker att du förlorat koncentrationen och för tillbaka den motsvarar att lyfta hanteln en gång.

Väck din självläkande kraft

Ingen läkning äger rum om vi inte den lugnande delen av nervsystemet – parasympatikus är aktiverat. De dåliga nyheterna är att i både hypo- och hyper är parasympatikus försvagat. Det kan man mäta genom minskad aktivitet i dess absolut viktigaste nerv – vagusnerven. De goda nyheterna är att den går att träna upp. Andningen är återigen ett verktyg eftersom den, om du använder den rätt, signalerar till hjärnan att läget är lugnt och parasympatikus kopplas på.

Övning för att träna vagusnerven:

Utandning stimulerar vagusnerven. Låt därför dina utandningar vara dubbelt så långa som inandningen. Andas in på 4 och ut på 8. Gör övningen i 10 minuter och känn effekten. Träna varje dag och ta gärna till övningen när du behöver slappna av – oavsett om det är i kön på mataffären eller efter jobbet.

Katarina Fornander har en magister i Biomedicin från Karolinska Institutet och är journalist inom medicin och hälsa. I Efter Graves – Din väg till läkning får du med sköldkörtelobalans – främst hypertyreos – veta hur du kan använda kost, tillskott, stressreducering, återställning av hjärna och nervsystem, fysisk aktivitet samt acceptans för att må bättre.

Graveshashimotoshjärnanhjärnhälsahypertyreoshypotyreosmindfulness