Plast och fertilitet – finns det ett samband?

Vad visade dokumentären om plast och fertilitet?

I dokumentären får sex par med oförklarade fertilitetsproblem hjälp av reproduktions- och miljöepidemiologen Shanna Swan. Under tre månader går de igenom sina hem och försöker minska exponeringen för bland annat bisfenoler och ftalater – ämnen som kan påverka kroppens hormonsystem.

Efter 90 dagar hade flera deltagare betydligt lägre halter av vissa kemikalier. Bland annat blev BPA omätbart hos många av deltagarna. Hos flera av männen förbättrades också vissa fertilitetsmått, som spermieantal och koncentration. Och tre av de sex paren blev gravida.

Det är förstås en uppseendeväckande utveckling. Men det är viktigt att inte dra slutsatsen att dokumentären bevisar att det var plastminskningen som gjorde paren gravida.

Det här var inte en stor, kontrollerad vetenskaplig studie, utan ett litet pilotprojekt. Forskarna själva vill därför gå vidare med en betydligt större studie för att undersöka resultaten närmare. Enligt Netflix arbetar Shanna Swan och hennes team med ett förslag på en studie med totalt omkring 300 personer.

Läs också: Vilka plagg sprider mest mikroplast?

Hormonstörande ämnen i plast

En del av diskussionen om plast och fertilitet handlar alltså inte bara om själva plastpartiklarna, utan om de kemikalier som används i plastprodukter.

Bisfenoler och ftalater är exempel på så kallade hormonstörande ämnen. De kan störa kroppens hormonella signalering och har uppmärksammats inom forskning om bland annat reproduktion och fertilitet.

Det är också därför exponeringen kan vara svår att undvika helt. De här ämnena kan finnas i eller komma från många olika vardagsprodukter – exempelvis förpackningar, köksprodukter, kosmetika, textilier och andra produkter som vi använder regelbundet.

Och så har vi mikroplasterna

Mikroplaster är en annan del av frågan. När plast slits eller bryts ner kan mycket små plastpartiklar bildas. Vi exponeras för mikroplaster bland annat genom mat, vatten och luft, men forskningen kring exakt vilka konsekvenser detta får för människors hälsa är fortfarande under utveckling.

Ett ganska konkret exempel finns faktiskt i köket. En studie från 2023 visade att plastskärbrädor kan frigöra mikroplast när man skär på dem. Forskarna uppskattade att mängden kan bli betydande över tid, även om deras beräkningar bygger på flera antaganden och inte säger något om vilken faktisk hälsorisk partiklarna innebär.

Läs också: Maten som innehåller mest mikroplaster

Vad kan man själv göra?

Det går förstås inte att plocka bort all plast ur livet. Och det behöver man inte heller göra. Men det finns några enkla förändringar som kan minska den onödiga exponeringen:

• Förvara mat i glas eller rostfritt stål när det är möjligt.
• Undvik att värma mat i plast.
• Byt ut slitna plastskärbrädor mot trä eller andra alternativ.
• Fundera på vilka plastprodukter du använder dagligen och om det finns ett enklare alternativ.
• Minska onödiga engångsprodukter.
• Se över produkter inom exempelvis hudvård och rengöring om du vill minska antalet potentiellt problematiska kemikalier i vardagen.

Poängen är inte att bli rädd för varje plastförpackning man ser. Det handlar snarare om att upptäcka var man faktiskt kan göra skillnad.

Plast och fertilitet – vad vet vi egentligen?

Vi vet ännu inte exakt hur stor betydelse vår samlade exponering för plastrelaterade kemikalier och mikroplaster har för fertiliteten. Men det finns tillräckligt med forskning kring hormonstörande ämnen och reproduktiv hälsa för att frågan ska tas på allvar, samtidigt som mikroplastforskningen fortfarande har många obesvarade frågor.

Och kanske är det just det som är mest intressant med Plasten och din hälsa. Dokumentären ger oss inte alla svar. Men den visar att det faktiskt går att minska sin exponering ganska rejält genom förändringar i vardagen – och att dessa förändringar kan ge mätbara biologiska skillnader på relativt kort tid.

Nu återstår att se vad den större forskningen kan visa. Under tiden behöver vi inte vänta med alla våra val. Att byta plast mot glas eller trä där det är enkelt är kanske inte en revolution.

Men ibland börjar en förändring just så – med en liten sak man faktiskt kan göra.

Av Ninnie Wikström