När menstruationen uteblivit under ett år då är det ett tydligt tecken på att en kvinna kommit i klimakteriet. Men idag pratar vi också om förklimakteriet och efterklimakteriet. Menopausprocessen brukar sträcka över en tioårsperiod och i 45-års åldern brukar man börja tala om att förklimakteriet inträffat. Det är tiden innan mensen helt upphör och det kännetecknas av att mensen blir oregelbunden. Ibland blir blödningarna kraftigare och kommer oftare och andra gånger kan de dröja längre.
De oregelbundna blödningarna har man oftast i tre till fyra år innan de helt upphör. Att börja känna av värmevallningar är andra symtom, även sömnproblem och psykologisk stress börjar bli en del av vardagen.
När en värmevallning uppstår startar de oftast i brösthöjd och arbetar sig uppåt mot hals, ansikte och hårfäste. Ibland blir man varm på armarna och så sprider sig det över hela kroppen. Vissa kan få kylvallningar, vilket betyder att du börjar huttra och frysa. Dessa går över lika snabbt som de kom. Det här är symtom som beror på att produktionen av det kvinnliga könshormonet, östrogen, minskar.
Läs också: Normala kolesterolvärden på naturlig väg
Adaptogener vid mental stress i förklimakteriet
Under klimakterieperioden mår man bättre om man tillför vitaminer om mineraler som exempelvis ett B-vitaminkomplex, magnesium, selen, järn och zink. Adaptogener som schisandra, rosenrot och ashwaganda kan vara en god hjälp för att få må psykisk bättre.
Salvia, jamsrot och rödklöver är örter som bidrar till att minska värmevallningar, irritation och rastlöshet.
Linfrön innehåller naturliga fyoöstrogener och också bidrottningsgele (finns i kapselform) kan ge bättre välmående. Naturligt östrogen via kosten finns ibland annat som alfaalfagroddar, sojaprodukter och växter med gröna blad.
Fukt för torra slemhinnor
Slemhinnorna i underlivet blir skörare när vi blir äldre, och det på grund av minskad östrogenproduktion men också att produktionen av fettsyror minskar när vi blir äldre. Något som blir tydligt redan i förklimakteriet.
Det finns tillskott med extrakt från havtornsbär som hjälper genom att de tillför fukt till slemhinnorna inifrån. Havtornsbären är rika på omega-3, 6, 7 och 9. Men de innehåller också en rad viktiga vitaminer.
Svartvinbärsfröolja kan du spraya i underlivet. Det känns mjukt återfuktande och de små fröna innehåller bland annat GLA (Omega-6) och den sällsynta stearidonsyran (Omega-3). Dessa har ett balanserat fysiologiskt förhållande och bidrar till att stärka hudens skyddsbarriär och immunförsvar.
Styrketräning hjälp mot vallningar
Sömnen blir oftast sämre i klimakteriet och för de finns bra hjälp. Tillskott med saffransextrakt, citronmeliss, l-teanin och GABA ger lugn och gör att du lättare kommer till ro på kvällen.
Läkessilverax är ett extrakt ur roten från växten Cimicifuga racemosa, som fungerar som den verksamma substansen i Klimadynon. Behandlingen framställs med en skonsam metod och patenterad teknik som bevarar rotens värdefulla ingredienser. Extraktet har välgörande och balanserande funktioner som visat sig vara särskilt effektivt mot klimakteriebesvär som vallningar och kraftiga svettningar.
Att träna, och då framför allt styrketräning anses vara riktigt gynnsamt för kvinnor i klimakteriet. Dels för att styrketräning motverkar förlust av muskelmassa men också för att det ger ett bättre psykiskt och fysiskt mående. En svensk studie som är gjord vid Linköpings universitet visade att styrketräning två till tre gånger i veckan kan minska besvären med svettningar och vallningar i klimakteriet.
Ibland kan problemen vara så stora att det känns omöjligt att hantera själv. Då är det en bra idé att söka sig till kunnig vårdpersonal eller en funktionsmedicinsk terapeut.
Vad händer i förklimakteriet och klimakteriet?
Under klimakteriet upphör mensen till följd av att äggstockarnas funktion försämras. Hur länge man är i klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, kan skilja sig från person till person. Det kan också vara väldigt olika hur mycket besvär man har, hur det upplevs och hur länge klimakteriet pågår. För vissa handlar det om en tidsperiod på något år, andra har känningar i över tio år.
Många har nog hört om besvär som svettningar, värmevallningar eller sömnproblem i samband med klimakteriet. Men har du koll på varför symtomen uppstår? Här går vi igenom klimakteriet steg för steg och förklarar vad som händer i kroppen.
En kvinna föds med miljontals omogna ägg i äggstockarna. Runt dem finns celler och äggblåsor som bildar hormoner, till exempel östrogen. Äggblåsorna mognar i samband med puberteten, vilket resulterar i kroppens första ägglossning och mensblödning. Detta är sedan återkommande under vuxenlivet – fram till att äggblåsorna börjar ta slut. Då försämras östrogenproduktionen och både ägglossningarna samt menstruationerna blir allt mer oregelbundna.
När börjar förklimakteriet (preklimakteriet)?
Perioden innan menopausen kallas för förklimakteriet eller preklimakteriet. Det syftar till tiden innan den sista mensen och innebär i de flesta fall oregelbundna mensblödningar. Oregelbunden mens kan både betyda att man blöder mer och längre, eller att mensen först kommer oftare och därefter med allt längre mellanrum.
Hur länge man är i förklimakteriet kan variera mycket från person till person, men det är vanligt att ha oregelbunden mens i tre till fyra år innan mensen upphör helt och menopausen infaller. Tidsperioden efter menopausen kallas ibland för postklimakteriet.
Läs också: Så kan du förebygga vårdepression
När börjar klimakteriet?
När klimakteriet börjar och vid vilken ålder man får sin sista mens kan variera. Den genomsnittliga åldern är 51 år, och mest vanligt är att mensen upphör när man befinner sig i åldersspannet mellan 40–57 år. För personer som röker inträffar det i genomsnitt två år tidigare än hos icke-rökare. Om du är i den åldern och det har gått sex månader sedan din senaste blödning har du troligtvis haft din sista mens. Man brukar säga att man kan vara helt säker när det gått ett år sedan senaste blödningen.
Hormoner, östrogen och klimakteriet
Hormoner, närmare bestämt östrogen, och klimakteriet är tätt förknippat. Det beror på att hormonbalansen i kroppen förändras i övergångsåldern. Hormonet östrogen har funktioner som påverkar hela kroppen, bland annat i organ som livmodern, skelettet och hjärnan.
När östrogennivåerna sjunker kan man få flera märkbara symtom som:
- Du kan plötsligt bli väldigt varm till följd av värmevallningar.
- Du kan få svårt att sova eller andra sömnproblem som att vakna ofta eller tidigt och ha svårt att somna om igen.
- Du kan få snabba humörsvängningar och känna dig lättirriterad eller ur balans.
- Du kan få psykiska besvär som depression eller nedstämdhet.
- Dina slemhinnor kan bli torra, klia och svida. Det märks framförallt i underlivet, men även slemhinnorna i ögonen, näsan och halsen kan bli torra.
- Du kan uppleva urinvägsbesvär som att känna dig kissnödig ofta eller att det svider när du kissar.
- Du kan märka av viktökning och långsammare ämnesomsättning. I övergångsåldern förändras fördelningen av fett och lagras mer på magen istället för på rumpa och lår.
Av Inger Palm