När dagarna blir ljusa på våren brukar det betyda ny ork och energi, men det är inte alla förunnat att kunna njuta av våren. Den som drabbas av vårdepression känner sig istället nedstämd, trött och initiativlös.
En årstidsbunden depression inträffar på våren, och ibland på hösten. Höstdepressioner är oftast svårare än den nedstämdhet som kan inträffa på våren.
Läs också: Tarmflorans påverkan på ångest och depression
Vad beror vårdepression på?
Årstidsbundna depressioner inträffar, precis som namnet antyder, varje år vid samma tillfälle. Den här typen av depression går över av sig själv och beror på att den biologiska inre klockan inte hänger med och släpar efter eftersom dagarna så snabbt blir ljusare på våren.
Årstidsbundna depressioner drabbar sällan människor runt ekvatorn eftersom dag och natt är ungefär lika långa och årstidernas skiftningar har mer med temperatur än med ljus och mörker att göra. Men ju längre norrut man kommer desto starkare är övergångarna mellan årstiderna.
Brist på D-vitamin påverkar
Det finns egentligen ingen riktigt bra förklaring, mer än förändringar i ljuset, när man får en vårdepression. Däremot vet man att det inte går att sova bort trötthet och oro oavsett årstid.
Men för nästan en halv miljon svenskar kan vårens inträde bli jobbig och då finns det substanser från växtriket som kan bidra till ett jämnare humör. Genom att tillföra någon av dessa så kan man förbereda för det stora ljuspåslaget som kommer på våren.
Under vintern lagrar vi inte in D-vitamin via solen som under sommaren och forskning visar att D-vitamin skyddar nervceller så att de kan utvecklas normalt. De som är känsliga för D-vitaminbrist kan utveckla depressioner, och på våren är D-vitaminbristen som störst. D-vitaminet lagras i kroppens fettdepåer för att räcka hela vintern. Alla som vistas i Sverige under vinterhalvåret riskerar att få D-vitaminbrist.
Läs också: Årstidsbunden depression
Vilka örter är bra vid vårdepression?
Johannesört är en blomma som är känd för sin effekt på oro och nedstämdhet. Analyser har visat att johannesört har effekt redan efter två veckor. Efter en månad brukar full effekt ha uppnåtts. Det visar flera av de studier som gjorts på johannesört.
Rosenrot är en adaptogen som i studier visat sig ha effekt på nedstämdhet och oro. Den har precis som johannesörten utmanat antidepressiva mediciner vid nedstämdhet och mild depression. När amerikanska forskare jämförde rosenrotsextraktet SHR-5 med ett SSRI-preparat fann man att patienter med mild till måttlig depression mådde bättre av rosenroten. Rosenrot piggar även upp den som är trött, utan att ge sömnbesvär.
Saffran är en annan stämningshöjande krydda som höjer mängden aktivt serotonin i hjärnan. Den kan användas i förebyggande syfte men också ge positiva känslor tillbaka för den som redan drabbats av nedstämdhet. Och precis som johannesört kommer effekten relativt snabbt – efter cirka två veckor. Det finns några kliniska studier med saffran som visar hur saffran kan påverka välbefinnandet i positiv riktning.
Den som får återkommande vårdepressioner brukar veta ungefär i tid när det kommer. Då kan man förebygga trötthet och nedstämdhet genom att ta ett tillskott med rosenrot, johannesört eller saffran. En god idé är att prova sig fram eftersom olika substanser fungerar olika bra på olika personer.
Av Inger Palm