Intresset för kopplingen mellan tarmfloran och ångest började med studier på möss. Resultaten visade att möss utan tarmbakterier uppvisade ökad stressrespons och ångestliknande beteenden, vilket liknar symtom vid depression. Återställande av tarmfloran eller behandling med probiotika vände dessa problem. Även om ytterligare kliniska prövningar krävs för att bekräfta probiotikas effektivitet vid depression, har studier på människor visat lovande resultat.

Läs också: Brist på goda magbakterier kan vara anledningen till morgontrötthet

Magkänslan och negativa tankar

Forskning från universitetet i Leiden visar att tarmbakterier påverkar negativt tänkande och det kognitiva tillståndet. Efter att personer fick probiotika i fyra veckor minskade negativa tankar och sorgsenhet jämfört med placebogruppen. Dessa resultat ger de första bevisen för probiotikas potential att minska negativa tankar kopplade till sorg.

Kost och depression

Studier visar att antiinflammatorisk kost kan ha positiv effekt vid depression. Medelhavskost, japansk kost och skandinavisk kost rekommenderas av forskare som de bästa alternativen. Det betonas att kosten bör ses som ett komplement till traditionell behandling med medicin och terapi.

En obalanserad tarmflora kan leda till låggradig inflammation, vilket kopplas till nedstämdhet och obehag. Inflammationsframkallande molekyler (cytokiner) kan påverka hjärnans neurokemi och öka sårbarheten för ångest och depression. Forskning antyder att reglering av tarmfloran kan lindra ångestsymtom.

Läs också: 7 tips för en lugnare mage i jul

Probiotika mot ångest

Studier från Shanghai Jiao Tong University School of Medicine visar att probiotika kan minska ångestsymtom. Av 21 studier med sammanlagt 1 503 personer visade elva positiv effekt på ångestsymtom. Intressant nog visade sex studier att kostomläggning var mer effektivt än enbart probiotika. Balanserad tarmflora kan vara nyckeln till att behandla ångest.

Kommunikationen mellan hjärnan och tarmen är dubbelriktad, vilket motiverar behandling av både fysiska symtom och psykologiska besvär. Flera studier tyder på att probiotika kan påverka hjärnans aktivitet och minska ångest och depression.

Den pågående forskningen öppnar upp spännande möjligheter att använda probiotika för att behandla humör och ångestbesvär. Att balansera tarmfloran kan vara en nyckel till att förbättra psykiskt välmående. Med fortsatt forskning kan dessa rön öppna nya vägar för behandling av både psykiska och gastrointestinala sjukdomar.

Om du vill veta mer har två forskare inom immunologi och neurovetenskap från Lunds Universitet, Walter Fischer och Hans Fischer, ägnat många år till att studera och analysera tarmfloran.

Av Ninnie Wikström

Källa: Simpson, C. A., Diaz-Arteche, C., Eliby, D., Schwartz, O. S., Simmons, J. G., & Cowan, C. S. M. (2021). The gut microbiota in anxiety and depression - A systematic review. Clinical psychology review, 83, 101943. A higher abundance of proinflammatory bacterial species (e.g., Enterobacteriaceae and Desulfovibrio), and lower abundance of short-chain fatty acid producing-bacteria (e.g., Faecalibacterium) was associated with depression. Several taxa may relate to anxiety and depression pathophysiology via communication of peripheral inflammation to the brain.,Lach, G., Schellekens, H., Dinan, T. G., & Cryan, J. F. (2018). Anxiety, Depression, and the Microbiome: A Role for Gut Peptides. Neurotherapeutics : the journal of the American Society for Experimental NeuroTherapeutics, 15(1), 36–59. The generation of specialized psychobiotics to modify gut hormone secretion may represent feasible and therapeutic microbiota-based strategies for the treatment of depression and anxiety disorders. Interestingly, microbiota-derived me- tabolites might be able directly to modify gut-peptide receptors, displaying gut-peptide mimicry. ,Bear, T. L. K., Dalziel, J. E., Coad, J., Roy, N. C., Butts, C. A., & Gopal, P. K. (2020). The Role of the Gut Microbiota in Dietary Interventions for Depression and Anxiety. Advances in nutrition (Bethesda, Md.), 11(4), 890–907. Preclinical evidence suggests that this axis plays a key role in the regulation of brain function and behavior. In this review we discuss possible reasons for the conflicting results in diet-mood research, and present examples of areas of the diet-mood relation in which the gut microbiota is likely to be involved, potentially explaining some of the conflicting results from diet and depression studies.
ångestdepressionforskninghälsatarmflora