Miljöfaktorer, ålder och ärftlighet är alla faktorer som samverkar när en person får Parkinsons sjukdom. När de nervceller som tillverkar dopamin successivt försvinner uppstår symtom som skakningar, stelhet och svårigheter att röra på sig för de som fått Parkinsons. Ofta kan man ha haft sjukdomen i flera år innan en diagnos kan ställas. Det är oftast personer över 55 år som får den neurologiska sjukdomen men redan så tidigt som i 35-års ålder kan Parkinsons göra sin debut. Ännu finns inga läkemedel som kan bota eller bromsa upp sjukdomsförloppet, men det finns behandlingar som kan lindra symtomen. Det pågår en intensiv forskning världen över på bakterier i tarmen och hur dessa påverkar hälsa och ohälsa. Flera analyser har antytt att det finns en koppling mellan tarmfloran och Parkinsons. Sjukdomen finns i hela världen och cirka åtta miljoner personer har den neurologiska sjukdomen, varav 20 000 finns i Sverige.
Läs också: Vilka vitaminer kan stötta vid Parkinson?
Flera samverkande faktorer
Och nu har ett finskt forskarteam gjort, vad de själva tycker är ett stort och betydelsefullt genombrott, inom parkinsonforskningen. De har kunnat visa att stammar av bakterien desulfovibrio, sannolikt är orsaken till att sjukdomen uppstår. Denna bakterie tar sig in i kroppen via omgivningen och finns i bland annat gödsel, saltvattenslam och avföring. Den finske professorn Per Saris menar att det är de omgivande faktorerna som har den största betydelsen för utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Det är bara tio procent som ärver sjukdomen. Forskare har också sett att överanvändning av antibiotika och framför allt bredspektrumantibiotika är läkemedel som ökar risken att få Parkinsons sjukdom. Den nya upptäckten ska nu kunna resultera i att man identifierar personer som bär på bakterierna och därmed kunna ta bort dem innan de hinner ställa till skada.
En trolig väg från tarm till hjärna
Forskarna frågade sig hur dessa bakterier kunde ta sig från tarmen och upp i hjärnan. Bakgrunden till att Parkinsons sjukdom uppstår är att ett protein – α-synuklein – klumpar ihop sig och bildar giftiga strukturer i nervcellerna. Tidigare forskning har visat att α-synuklein finns i hela tunntarmen hos patienter med Parkinsons, men man förstod inte helt klart hur tarmbakterierna kunde ta sig till hjärnan.
Men nu när tarmbakterien Desulfovibrio är identifierad som en orsak till Parkinsons så verkar det som att Desulfovibrio kan orsaka en samling av α-synuklein. Och från tunntarmen kan α-synuklein ta sig via nervbanorna till hjärnan och in i hjärnstammen där Parkinsons
sjukdom startar.
Läs också: SIBO och metabol ohälsa kopplade – plus lösningen
Förebygga och bromsa symtom
Vid Alzheimers sjukdom är sjukdomsutvecklingen liknande. LPS, som är ett giftigt ämne som uppstår från tarmbakterien Bacillus fragilis, kan bidra till att det lagras amyloid, som är ett protein som ökat i hjärnan hos Alzheimers patienter. Vad kan man själv göra med denna information? Ja, eftersom det mindre bra bakterierna i tunntarmen kan frisätta toxiska ämnen så kan man försöka minska dessa om man fått en överväxt av bakterier i tunntarmen som normalt ska befinna sig i tjocktarmen. Det är ett tillstånd som är känt under namnet SIBO och symtom på SIBO är en minskad förmåga att ta upp näring ur kosten, känna obehag som uppblåsthet och gaser. Denna ansamling av bakterier i tunntarmen kan uppstå av stress och vissa mediciner. Professor Per Saris menar att resultatet av studien möjliggör att man i framtiden skulle kunna bromsas upp och förebygga symtom som uppstår hos Parkinson patienter.
Av Inger Palm