Peter Wilhelmsson, en funktionsmedicinsk naturläkare (N.D. IFMCP), reflekterar över frågan om varför så många är drabbade av kronisk sjukdom. Nyligen såg han ett TV-samtal mellan partiledare där de diskuterade Sveriges åtgärder mot gängkriminalitet, skjutningar och sprängningar. Det är ett växande problem, och förekomsten har ökat med över 300% de senaste åren.
Under utfrågningarna betonade partiledarna olika prioriteringar. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna fokuserade på att minska rekryteringen av unga till gängen för att förebygga problemen. Å andra sidan pratade regeringspartierna, ledda av Ulf Kristersson och Jimmy Åkesson, om medborgarnas ansvar att anpassa sig till svenska värderingar och uppfostra sina barn i enlighet med dem. Det är ingen överraskning för Peter att olika partier betonar olika åtgärder beroende på om de är i opposition eller regeringsställning. Men det är positivt att de kan föra vettiga samtal och presentera lösningar.
Vad som slog Peter var att när de diskuterade sjukvården och dess behov av pengar och resurser, så fanns det ingen diskussion om att förebygga problemen. Ingen talade om att minska antalet människor som behöver sjukvård genom att arbeta för att förhindra sjukdomar som cancer, autoimmuna sjukdomar, diabetes och Alzheimers.
Har frågat efter åtgärder mot kronisk sjukdom
Under de senaste 20 åren har Peter frågat olika partier vad de konkret ska göra för att förebygga sjukdomar, men svaren har varit få och undvikande. Det verkar som att politikerna inte vill lägga pengar på förebyggande åtgärder, trots att många håller med om att det vore bra med bättre mat, mer motion och en bättre miljö i skolor, vårdhem och samhället i stort.
Även om det talas om förebyggande åtgärder på andra områden, som gränskontroller och i skolan, verkar det som att ingen vill prata om förebyggande inom sjukvården. Det är som att elefanten i rummet inte blir adresserad.
När det gäller sjukvård diskuteras ofta bristen på prevention. Att servera ohälsosam mat på sjukhus och vårdinrättningar är sorgligt och skadligt för människor som behöver näring för att läka. Peter tror att en kombination av familjeansvar, personligt ansvar och ansvar från samhället och näringslivet är vad vi behöver för att göra Sverige friskare.
I Blue Zones finns nästan inte någon kronisk sjukdom
Drömmen för Peter är att en stor del av befolkningen kan leva längre och friskare liv, precis som i Blue Zones runt om i världen. Blue Zones är områden där människor lever ovanligt länge och med hög livskvalitet. Dessa områden har studerats noggrant av forskare, och det har identifierats gemensamma faktorer som bidrar till deras hälsa och välbefinnande. Exempel på Blue Zones inkluderar Okinawa i Japan, Ikaria i Grekland, och Loma Linda i Kalifornien.
I Blue Zones lever människor enligt hälsosamma principer som regelbunden motion, en diet rik på grönsaker, baljväxter och fisk, samt ett starkt socialt nätverk och meningsfulla livssyften. Dessa gemensamma faktorer har visat sig bidra till ett längre och friskare liv för invånarna i dessa områden.
Läs också: Peter Wilhelmsson: “Hur vi kan förebygga och jobba med kognitiva nedsättningar”
Peter Wilhelmssons tips för att bli friskare
Peter tror att mindre än 5% av befolkningen har en hälsosam livsstil som skyddar dem från kronisk sjukdom. Han listar 12 förutsättningar och vanor som kan göra oss friskare:
- Växtbaserad, ekologiskt, näringsrik, näringstät och färgrik mat.
- Regelbunden motion och rörelse.
- Fri från beroende av socker, ultraprocessad mat, alkohol, rökning, snus, digitala media, porr, pengar fixering, spel, med mera.
- God sömn, vila och stresshantering.
- Vänner och kärleksfulla relationer, flera goda vänner samt starka familj relationer.
- Ren luft, vatten, intern och extern miljö, kläder, hygienprodukter, minimal exponering för miljögifter, tungmetaller, tillsatser, elektrosmog.
- God kontakt med naturen.
- En frisk kroppsvikt, speciellt bra BMI, midjemått eller % fett.
- God eller utmärkt ekonomi där man inte stressas av att oroa sig för att få ihop pengar till basvaror, hyra, el och vatten.
- Kritiskt tänk och insikt som ställer frågor, lyssnar, utvecklar sig. Skratt och en positiv inställning till livet och möjligheter, trots omständigheter och vad andra tycker och tänker.
- Intag av några baskosttillskott som håller oss friskare, till exempel en kraftfull multivitamin och multimineral, extra D vitamin, magnesium, ört-adaptogener, omega 3, med mera.
- Nyfikenhet, intressen, hobby, volontärarbete.
När det gäller att undvika onödigt lidande, så är det viktigt att vi tar ansvar för vår egen hälsa och välbefinnande. Många kroniska sjukdomar och hälsoproblem kan förebyggas eller hanteras genom att vi gör hälsosamma val i vår vardag. Genom att äta näringsrik mat, motionera regelbundet, hantera stress och sömnbrist, samt undvika skadliga vanor som rökning och överdrivet alkoholintag, kan vi minimera risken för att drabbas av kronisk sjukdom och förbättra vår livskvalitet.
Viktigt att samhället tar ansvar
Det är också viktigt att samhället tar ett större ansvar för att främja hälsosamma levnadsvanor och skapa miljöer som stöder god hälsa. Detta kan inkludera att göra hälsosam mat mer tillgänglig och prisvärd, främja fysisk aktivitet genom att skapa säkra och tillgängliga platser att träna, samt att uppmuntra till en positiv och stödjande social miljö.
Genom att arbeta tillsammans som individer och samhälle kan vi göra Sverige friskare och förhindra onödigt lidande. Det kräver dock engagemang och insatser från alla för att skapa en hälsosammare och mer hållbar framtid. Peter Wilhelmsson har ägnat över 35 år åt att studera hälsosamt åldrande och är övertygad om att vi kan åldras på ett friskare sätt om vi tar ansvar för vår hälsa och väljer att leva enligt hälsosamma principer. På så vis kan vi undvika kronisk sjukdom i stor utsträckning menar Peter.
Lär dig mer om hälsa av Peter Wilhelmsson
På Petershälsoportal.se kan du bli medlem för att få kunskap och inspiration som ger mer vitalitet och livskvalitet. Där har Peter bland annat gjort en serie av små videos om hur man kan åldras på ett friskare sätt, samt skapat kurser om örtmedicin, kognitiv hälsa och immunhälsa.
Av Ninnie Wikström
2 Comments
“En växtbaserad kost” är ett luddigt begrepp som betyder olika för olika matguruer, somliga menar “vegan”, andra menar “blandkost, innehållande naturliga, icke raffinerade råvaror så nära sitt naturliga tillstånd som möjligt med mycket mer vegetabilier än vad som är normalt i dagens snabbmatssamhälle, men också animalier såsom kött, inälvor och benbuljong, fisk, icke pastöriserade mjölkprodukter samt ekologiska ägg,”
Till och med Sjundedagsadventisterna i Lorna Linda måste på ett eller annat sätt få i sig de animaliska formerna av vissa näringsämnen, för att inte drabbas av näringsbrist.
Den som äter enligt vegandefinitionen av “växtbaserad kost” blir ohjälpligt hänvisad till kosttillskott, vilka i grunden nästan uteslutande tillverkas av läkemedelsindustrin. Den som äter enligt blandkostdefinitionen med naturlig ekologisk mat framtagen i regenerativa jordbruk, har möjlighet att klara sig utan kosttillskott.
Vid tillfälliga behov av ökat näringsintag är kosttillskott en verkligt viktig resurs. Problemet är att dessa till inte ringa del maskerar det enorma problemet med dagens undermåliga matproduktion och mathållning.
Att minska ohälsan hos befolkningen är inte fördelaktigt för någon – nte för vetenskapsmän, inte för läkare, inte för läkemedelsföretag, inte för sjukhus, inte för försäkringsbolag, inte för regeringen.
Och så länge det fortsätter att vara olönsamt kommer absolut ingenting att förändras.