I tidigare delar om hur immunförsvaret hanterar infektioner har vi sammanfattningsvis gått igenom:

  1. Grunden till ett optimalt friskt immunförsvar startar i mammans mage. Friska föräldrar och en frisk graviditet med god näringsstatus, vaginal förlossning, en amningstid under minst sex månader samt en näringsrik, kärleksfull och trygg uppväxt skapar förutsättningar för ett friskare immunförsvar och liv. Utan dessa optimala förutsättningar finns det mycket du kan göra för att kompensera.
    Läs mer: Barndomen påverkar immunförsvaret som vuxen
  2. En frisk munhåla, hud och andra naturliga barriärer och slemhinnor ger ett bra grundskydd mot inkräktande ämnen och mikrober. Förutom dessa fysiska barriärer, till exempel hudbarriären med flera lager samt flimmerhår i näsborrarna och slem i bihålorna så har vi i ett friskt tillstånd ett starkt medfött immunförsvar som agerar kvickt vid hot som tränger sig in i kroppen. Vissa typer av vita blodkroppar, makrofager och mördarceller som oftast tar itu med första angreppet från till exempel virus, samt vid behov av mer hjälp kan larma eller tar hjälp av B-cellerna och T-cellerna som har bildat eller bildar antikroppar mot specifika mikrober. Med denna specifika/adaptiva kompetens kan nästa respons mot inkräktarna med hjälp av igenkänning via antikroppar ett mer specifikt och förhoppnings framgångsrik försvar.
    Läs mer: Så fungerar immunförsvaret – huden som skyddsbarriär
     
  3. En god matsmältning, tarmflora och friska och selektiva tarmslemhinnor skyddar dig mot inkräktare som kan passera längs mag-tarmkanalen. Över 70 procent av dina vita blodkroppar finns placerade längs tarmväggarna, samt IgA-antikroppar. Om det skulle tränga in inkräktare genom tarmbarriären och in i blodomloppet så finns det oftast olika antikroppar, till exempel IgG-, IgE- samt IgM-antikroppar som reagerar mer eller mindre till dessa specifika inkräktare som nu är blodburna och därmed finns de möjlighet för dem att resa var som helst i kroppen. Samspelet och balansen mellan Th1 (gasen) och Th2 (bromsen) bestämmer hur starkt och hur länge en immunförsvars attack sker. Om de fortlöper för länge så ökar risken för en långvarig inflammation som leder till inflammations relaterade sjukdomar eller tom autoimmuna sjukdomar.
    Läs mer: Så fungerar immunförsvaret – tarmens roll som skyddsbarriär

Det som påverkar hur länge angreppet pågår och dess konsekvens tas upp nu i del 4 av 6 i en artikelserie om immunförsvaret.

Cytokinstorm – snabb och kraftfull inflammation

Förutom balansen mellan Th1-Th2, så är balansen och aktiviteten av regulatoriska T-celler (T-regs) viktigt för att hålla inflammatoriska Th17 signalämnen i schack. Om detta inte sker så kan cytokinstormen (en snabb stark produktion av inflammatoriska proteiner) accelerera och på kort tid skada celler i andningssystemen, som orsakar andningssvårighet och även fara för livet.

Alarmproteinet galectin 3 (Gal-3) aktiverar en stark immunrespons för att döda främmande virus. Virus kan lätt smyga in i cellerna genom så kallade ACE2 receptorer och väl inne i cellerna kan de fortplanta sig snabbt och döda friska celler under en tid av en cytokinstorm och starkt inflammatoriskt tillstånd. 

Normalt skapar immunförsvaret en inflammation vid en skada eller angrepp för att larma och skicka vita blodkroppar till den angripna område så att de kan hjälpa till och ta hand om inkräktarna. När faran är över så ska inflammationen avta och sluta inom några timmar eller dagar. Om tillståndet fortlöper så är det stor risk för utveckling av vävnadsdöd och autoimmuna besvär. 

I steg 1 och 2 av en immunrespons mot ett hot, så gäller det attack från både medfödda och adaptiva immunförsvaret som medför ett tillfälligt inflammatoriskt tillstånd. Cytokiner är signalproteiner som initieras från både det medfödda och adaptiva immunsystemet för att säkerställa en robust och effektiv respons. Både T-celler, mördarceller och makrofager aktiveras kraftfullt, tillsammans med inflammatoriska ämnen.

I stadie 3 så gäller det att cytokinstormen och inflammationen stängs av, detta sker med hjälp av T-regulatoriska celler (T-regs) och ”resolvins” signaler.

Regulatoriska T-celler balanserar immunreaktionen

T-regs har en avgörande betydelse för upprätthållandet av immunologisk tolerans. Deras viktigaste uppgift är att stänga av cellstyrda immunreaktioner i slutet av en immunreaktion. T-regs behöver lugna ned överreaktiva T-celler som kan ställa till problem och lugna ned immunförsvarscellerna om de blir för aggressiva och hyperaktiva. De har också en antiinflammatorisk effekt och motarbetar utveckling av autoimmunitet. De balanserar en överaktiv mängd av Th17 immuncellssignaler som håller igång en inflammatorisk process. Ett balansläge som säkerställer rätt inflammatorisk respons säkerställs av en balans mellan T-regs och Th17-signaler.

Tarmbakterierna bidrar till immunbalans

En god balans bland våra tarmbakterier (vår mikrobiotika) påverkar dessa reglerande T-celler så att de lättare hålla balansen under och efter olika immunreaktioner. Om vi lider av tarmdysbios eller har brist på friska tarmfloramikrober har vi också en svagare T-regsfunktion och därmed en ökad risk för kronisk inflammation i kroppen. Dessutom tillåts patogener att härja fritt. Vi vill ha en robust respons och en snabb återgång till en immuntolerans och immunbalans. Med en frisk immuntolerans menar jag att vi inte reagerar mot falsk-alarm, till exempel mot ofarliga födoämnen, kvalster, husdjur och pollen. Det vill säga att vi inte har ett överaktivt Th2-tillstånd.

Med en immunbalans har vi bra resurser och kraft för ett robust försvar mot hot och främmande ämnen men kan när faran är över att återgå till ett harmoniskt balanstillstånd.

Om man lider av långvarig inflammation som kan påverka hela kroppen (metainflammation), autoimmuna besvär, kronisk värk eller har en ”hs CRP”-inflammationsmarkör i blodet som överstiger 1 ökar risken för att man har svårt att stänga av en cytokinstorm. Cytokinstormen kan lättare accelerera obehindrat och vårt försvar överreagerar vid infektioner. Kroppen har vare sig resurser eller förmåga att dämpa en tyst eller aktiv inflammation och återfinna ett bra balansläge.

Ökar risken för överdriven inflammatorisk respons

Följande ökar risken för en överdriven inflammatorisk respons (cytokinstorm): Stress, sömnbesvär, skräpmat (speciellt socker), övervikt, autoimmuna besvär, återkommande infektioner, metainflammation, genetiska anlag, ansamlingar eller exponering av toxiner så som till exempel mögel och tungmetaller.

Lugnar överdriven inflammatorisk respons

Det finns vissa födoämnen, näringsämne och växtämnen som har visat sig kunna motarbeta, stänga av eller tysta ned en inflammation eller cytokinstorm.

Födoämnen och kryddor som kan motverka inflammation och cytokinstorm:
Sardiner, fet fisk, ingefära, gurkmeja, kanel och broccoligroddar.

Kosttillskott som kan motverka inflammation och cytokinstorm:
Tallbarksextrakt, vindruvextrakt, resveratrol, C-vitamin, quercetin, D-vitamin, lakritsrot, N-acetylcystein (NAC), liposomal glutation, EPA, DHA, pro-solving lipid modulatiors (SPMs) som är det koncentrerade ämne som kan bildas av höga mängder fiskolja för att dämpa ett överaktivt inflammatoriskt tillstånd.

Ett friskt immunförsvar och immunbalans/immunresiliens säkerställer inte bara att immunförsvaret har en robust respons men även att den inflammatoriska responsen som följer inte varken är för stark eller pågår för länge. Följande system kommunicerar med varandra, strävar mot immuntolerans och immunbalans dygnet runt och arbetar för att försäkra sig om att du har en optimal hälsa. När dessa samarbetar väl har man en god immunresiliens. En immunresiliens säkerställer att immunförsvaret är stark och på sin vakt men luras inte in i onödiga konflikter. Efter försvaret reagerar mot ett angrepp så kan ett balanserat försvar snabbt stänga av immunresponsen och inflammationen när hotet är över och återgå till ett lugnare tillstånd av aktiv vaktande.

Av Peter Wilhelmsson, närings- och funktionsmedicinare

Ekoappens krönikor ger fristående skribenter möjlighet att ventilera en tanke, ide eller åsikt. För krönikornas åsikter svarar skribenten, de behöver inte vara åsikter som Ekoappen delar. Vill du skriva en krönika? Kontakta redaktionen@ekoappen.se

cytokinstormimmunbalansimmunförsvarinflammationPeter Wilhelmsson