Utan en fungerande hälsofilosofi kan ingenting fungera i längden. Detta skrev jag i “Den självläkande människan” 1999, och här är ett avsnitt ur denna Hälsoklassiker. Jag beskrev den nya hälsosynen, som inte ens fanns då – men som snart kommer att ta över. Texten nedan är nästan 20 år gammal, och roligt med perspektiv. Det går långsamt framåt – tycker jag… Men nu sker det väldigt mycket.

Om det nya tänkesättet står för information, delaktighet och interaktion står det gamla synsättet för kunskaper, fackindelning och hierarki.

Den västerländska sjukvården grundar sig på allopatisk medicin, som i sin syn är mekanistisk och reduktionistisk. Den grundas på dogmen att sjukdom har en orsak och framför allt att kroppen angrips av främmande föremål (som en bakterie eller ett virus). På senare tid har man också börjat söka efter förändringar på gennivå som förklaring till sjukdomar.

Den traditionella sjukvården är symtominriktad och patienten har en passivare roll. Den har också länge förespråkat att vi kan äta vad vi vill, eftersom det skulle ha ingen eller ringa inverkan på häl- san eller sjukdomsförloppet. På senare tid har denna inställning börjat svänga och många erkänner numera att kosten har betydelse – även om man inte vet varför. Det finns dock fortfarande läkare som säger till patienter med allvarliga tarmbesvär att ”det spelar ingen roll vad du äter”.

Andra medicinska synsätt accepterar emellertid att sjukdomar kan ha flera olika orsaker.

Det finns till exempel individcentrerad medicin, som sätter människan och inte symtomen i centrum. Funktionsmedicinen (med ursprung i USA omkring 1994) har detta synsätt och skiljer sig från den traditionella allopatiska medicinen genom att vara orsaksinriktad i stället för symtomdämpande. Den har en holistisk syn som uppmuntrar till tvärvetenskaplig kunskap och samarbete mellan läkare, tandläkare och olika slags alternativa terapeuter. Detta kallas också för integrerad medicin.

Integrerad medicin

Inom ramen för detta tänkande har det utvecklats en rad tester som mäter funktionen hos olika organ som exempelvis levern och tarmen. Man kan få ett mått på tarmens genomsläpplighet och på hur väl leverns P450-system (för avgiftning) fungerar. Långt innan man kan diagnostisera sjukliga förändringar i ett organ finns det nämligen en nedsatt eller ökad organfunktion. Man kan även mäta pH, redoxpotential och resistens (mineralkoncentrationer) i blod, urin och saliv. En hår- mineralanalys ger ett mått på kroppens mineralstatus och hormonella funktion.

Vi är biokemiskt individuella och två personer kan till exempel ha samma nivå av B-vitaminer i blodet, trots att nivåerna inuti cellerna skiljer femfaldigt mellan personerna. Genom att mäta dessa förändringar långt innan symtomen visat sig kan man tidigt sätta in en be- handling inriktad på orsaken. Därigenom förhindras utvecklingen av sjukdomen redan i begynnelsen – det vill säga man korrigerar kroppens bio-obalanser.

Egentligen borde sjukdomar definieras efter vilken nivå som de slår på (cellreceptorer, mitokondrier, cellkärna, enskilda celler etc.) snarare än beroende på de yttre symtomen.

Funktionsmedicinska kliniker

Flera funktionsmedicinska kliniker är under uppbyggnad i Sverige där man integrerar kunskaper från skol- och alternativmedicinen. På dessa kliniker är läkare, näringsterapeuter och specialister på dokumenterade alternativmedicinska behandlingar verksamma sida vid sida. Näringsmedicinare Ingrid Franzon har hjälpt många människor med kroniska besvär såsom kronisk trötthet, överkänslighet, oförklarlig smärta och matsmältningsbesvär:

”Många människor som lider av diffusa symtom som inte kan påvisas i sjukhusens labbprover har fått höra att de har psykiska besvär och får ta psykofarmaka. I de nya funktionsanalyserna har vi nu möjlighet att upptäcka nya dimensioner av hälsan – som man naturligtvis anat eller vetat om men inte tidigare kunnat bevisa i analys.

Diffusa symtom visar sig ofta vara förknippade med bristande funktion, som exempelvis nedsatt tarm- och leverfunktion, förhöjd eller nedsatt hormonproduktion, sämre näringsupptag, överkänslighet för födoämnen eller närmiljon, näringsbrister samt svamp-, bakterie-, virus- eller parasitinfektion. Min erfarenhet är att det efter funktionstester inte är svårt att börja återställa en bättre funktion genom en hälsosam kost, livsstilförändring och kosttillskott.”

Kortfattat kan man säga att den traditionella medicinen är inriktad på att dämpa eller bekämpa det sjuka – medan den individcentrerade medicinen och funktionsmedicinen är inriktade på att på ett tidigt stadium lokalisera och korrigera en funktionsbrist. Se flödesschemat intill.

Skifte i hälsosyn

Men tyvärr:  Vi har ett system där staten med hjälp av våra skattepengar bestämmer vilka hälsokonsultationer som ska subventioneras eller inte. Sjukvården får majoriteten av resurserna, medan förebyggande, psykologiskt och alternativt inriktad medicinsk behandling för det allra mesta står helt utanför.

Friskvården får vi betala ur egen ficka… De statliga läkemedelssubventionerna betalar hela 75 procent av läkemedelsnotan, men priserna för ett och samma läkemedel kan vara betydligt högre i Sverige än i resten av Europa. Så dags att uppdatera ett enormt dyrbart och dåligt fungerande Hälsosystem!

Forskning är att se vad alla andra har sett och tänka vad ingen annan har tänkt. – Albert Szent-Györgyi, nobelpristagare 1937

Dr Sanna Ehdins blogg