Så fungerar immunförsvaret – Flockimmunitet

Under hösten verkar både primär Covid- och Covid-relaterad dödlighet plana ut och har stabiliserats. Allt fler experter från Sverige och andra länder tror att stora delar av Sverige har nått en efterlängtad flockimmunitet. Trots att allt fler har testats och därmed hittar man många som har smittats, har ett mycket mindre antal av befolkningen belastat sjukvården med besvärliga eller allvarliga symtom.

Dödligheten har varit betydligt lägre än under våren 2020. Det liknar mer och mer en vanlig influensavåg och det pekar på flockimmunitet. Det är vanligt att man har en förkylningsvåg under augusti-september, speciellt när barnen kommer tillbaka till förskolan och skolan som följs av en influensavåg senare på hösten och vintern. Liksom Covid och alla andra virusvågor är det de äldre (>70 år), de som har ett bräckligt immunförsvar och de som har samsjuklighet (till exempel högt blodtryck, fetma, diabetes, COPD, astma, cancer med mera) som drabbas.

Även vetenskapsmän inom Världshälsoorganisationen (WHO) har utryckt detta nyligen, och att lockdowns och stränga åtgärder av myndigheter inte är nödvändiga även om medborgarna ska vara försiktiga och skydda sig själva och deras bräckliga familjemedlemmar. Folk uppmanas starkt att stanna hemma och isolera sig om de är sjuka eller testas positivt för Covid.

Läs också: Så fungerar immunförsvaret – Tarmens roll som skyddsbarriär

Spridningen följs noga

De flesta länder fortsätter också att följa spridning, utbrott, insjuknande, belastning på sjukvårdsresurser och dödsfall noggrant för att fatta vad de anser är beslut som skyddar befolkningen, främst de svagaste i samhället. Man betonar fortfarande  grundläggande råd som extra noggrann hygien, social distansering och att bära mask vid behov, samt att begränsa eller ställa in events och gruppsamlingar. Man har också skapat stora förhoppningar på globalt skydd genom kommande vacciner.  Under tiden när många drabbas och en minoritet av dessa dör, skaffar allt fler grupper i olika länder en bättre resistens och troligen flockimmunitet. Många experter anser att Sverige är ett av de länder som har kommit längst med att skaffa flockimmunitet, på grund av att vi bet i det sura äpplet tidigt och inte har stängt ned samhället på samma drastiska sätt som andra, så fler antal friska har hunnit bli smittade och anpassat sig till det Covid-virus de drabbas av.

Visst är det viktigt att följa smittspridning, hjälpa de som är drabbade av infektioner, samt skydda stora befolkningsgrupper, speciellt de bräckliga, men min förhoppning är att medvetenheten i Sverige och andra länder ökar. Det är viktigt att förstå att genom att aktivt gynna en ”friskspridning” hos individer och i hela samhället kan vi minska konsekvenserna av en smittspridning, oavsett var den kommer ifrån och om den är bakterie- eller virusorsakad. Dessutom kommer hela vårt samhälle, våra barn och barnbarn ha bättre motstånd mot alla infektioner om vi satsar mer på ”friskspridning”.  Bästa sättet att ”bota” en sjukdom är att inte få den. Bästa sättet att skydda ett land, civil- och militärförsvar från angrepp från främmande makt är att stärka dess försvar. Vi är redan rustade med ett fantastiskt immunförsvar som vi kan påverka och förstärka på många olika sätt genom bl.a. förbättrade livsstilvanor.

Istället för en stor andra våg ser det ut som att allt flera länder och områden under höst och vinter utvecklar en flockimmunitet, där Covid 19 beter sig mer som en vanlig influensa. Covid 19 har, som alla virus, redan muterat många gånger, men spridningen samt tidigare exponering för infektioner från Covid-familjen har gjort befolkningar allt bättre rustade att klara av denna våg. 

Läs också: Barndomen påverkar immunförsvaret som vuxen

Flockimmunitet är optimalt

En flockimmunitetstillstånd är optimalt att införskaffa för befolkningar vid olika vågor av infektioner så att våra immunförsvar skaffar värdefulla erfarenheter som gynnar bättre immunresiliens inför nästa våg av infektioner som dessutom överförs från generation till generation. Att en stor del av befolkningen gömmer sig från virus bidrar inte till varken en snabb flockimmunitet eller långsiktig immunresiliens. Dessutom får nästa generation en sämre immunitet när modern överför immunförsvarsinformation, immunoglobuliner och bakterieflora till barnet. Flockimmunitet byggs upp när en ny okänd typ av virus sprids genom befolkningen hos tillräckligt många friska så att resten av befolkningens immunsystem får en bättre kännedom och försvar mot dessa nya virussorter.

Varje gång en virusvåg sprider sig genom en befolkning får ett friskt immunförsvar nya och bättre försvar mot nästa våg, så länge man har en bra immunresiliens. De som har ett mycket nedsatt, överstimulerat eller bräckligt immunförsvar bör naturligtvis skyddas. Men det är bra att resterande 40–60% av populationen exponeras för infektionen och bidrar till att hela populationen får en bättre immunitet under denna våg, samt alla som kommer senare.  Först hörde vi att 60–70% av befolkningen behövdes utsättas för ett nytt virus för att befolkningen skulle nå flockimmunitet men studier från Tel-Aviv-, Oxford- och Stockholms universitet tyder på att i vissa populationer har det visa sig kunna uppnås med allt ifrån en exponering på mellan 10–43%. 

Sverige ligger i denna spann just nu, samt flera månader före de flesta andra länder, speciellt de som har haft flera månader av ”lockdown”. Sverige har dessutom lägre samsjuklighet än andra länder, renare miljö och bättre luft, högre levnadsstandard, en befolkning som har visats mer utomhus och spenderat mer tid i naturen. Vi har inte haft masktvång och inte tvingas vara instängda hemma i en trång lägenhet under ett antal månader, samt att vi har en starkare ekonomi och kan kompensera flera personer, föreningar och företag som har drabbats hårt ekonomiskt. Vi är också kända för att lyssna och lyda enkla råd från våra myndigheter och expertgrupper.

Landet öppnas försiktigt

Man öppnar upp landet nu med stor försiktighet och följer utvecklingen av smittspridningen noggrant för att hitta en önskad balans mellan folkimmunitet, skydd för de bräckliga och utsatta, belastning på sjukvården, stöd för de som har drabbats ekonomiskt och på andra sätt samt stimulans till ekonomin. Man är försiktig att prata om folkimmunitet som ett mål, eftersom det lätt kan vinklas av kritiker och pressen som att man låter ett hot eller angrepp okontrollerat sprida sig genom samhället och döda många människor.

Det är anmärkningsvärt att trots all grundläggande kunskap om hur immunförsvaret fungerar och hur varje individ kan påverka och förstärka sitt immunförsvar genom livsstilsfaktorer, miljöfaktorer och näringsämnen så lyser dessa enkla, effektiva råd starkt med sin frånvaro. Rädsla och offermentalitet råder hos stora delar av befolkningen trots alla tusentals vetenskapliga studier om hur vitaminer, mineraler, växter, prebiotika, probiotika, med mera kan förstärka var och ens immunresiliens.

Min favoritlärare inom immunologi inom funktionsmedicin, amerikanska immunologen Aristo Vojdani, har studerat, jobbat med och forskat om virus- och bakterietriggade besvär under över 50 år. Professor Vojdani har utvecklat och patenterat många olika innovativa antikroppstester under sina år. Under åren 1997–2007 undersökte han fler än 500 000 olika blodprover som analyserade immunresponsen på olika antikroppar kopplade till olika mikrober samt inre organ i sitt labb vid UCLA Kalifornien.

Hur enkelt smittar virus?

Nyligen hade han möjlighet att undersöka två viktiga Covid-antikroppar. IgM (markör för aktivt virus just nu), och IgG (har haft Covid redan) hos 100 personer som hade mycket närkontakt och troligtvis skulle ha smittades av patienter som hade dött av Covid-relaterad smitta. Följande är resultatet av IgM och IgG analyser på dessa 100 personer som hade närkontakt med svårsmittade patienter som hamnade på IVA och dog.

• 90 personer smittades inte, hade varken IgM eller IgG antikroppar och fick inga symtom. De hade då ett mycket starkare första skydd och respons där:
• Deras skyddsbarriärer, slemhinnor fångade upp och skyddade resten av kroppen från viruset, alltså att det inte trängde in i blodbanorna eller transporterade till övre lungvävnaden och
• Medfödda första immunresponsen var stark – det vill säga deras makrofager, interferon och hjälpen från mördarceller med mera) räckte för att skydda dem och hålla dem friska utan att behöva engagera antikroppstrupperna.

Professor Vojdani anser att IgA i saliv är ett utmärkt test för att se hur bra responsen och skyddet är i dina slemhinnor som första försvar om man får i sig stora mängder virus genom andning och kontaktytor. De flesta vet att risken att få problem inte är stor om döda viruspartiklar vilar på huden men om man sprider dem till känsliga ögon- eller nässlemhinnor genom att gnugga ögonen eller peta in i näsan så kan de spridas igenom känsligare barriärer vidare in i blodet eller till lungorna, där deras RNA- kod väcks till liv vid de rätta förhållandena och de snabbt fortplantar sig inom cellen och cell till cell. Vanliga smittvägar är också att virus andas in eller hamnar i svalget där det också kan spridas vidare till bronkerna, övre luftvägar och ner till lungorna.  

Professor Vojdani påstår då att testa IgA i saliv samt att analysera mängd och aktivitet av mördarceller är två prover som speglar mycket bättre ens skydd mot virusangrepp än att bara att se totala mängden av vita blodkroppar (leukocyter/LPK) som förekommer på ett vanligt blodprov. LPK-värden är en grov indikator och finns oftast med i blodprovspaneler för en standardhälsokontroll men är inte känsligt nog för att vara en tillförlitlig markör för immunresiliens.

C-vitamin kan öka aktivitet hos immunförsvaret

Vid undersökning av tusentals mördarcells (NK celler)-blodprover har Vojdani upptäckt att även den enkla åtgärden att inta 500–1 000 mg av C vitamin dagligen höjer mängden och aktiviteten hos mördarcellerna och immunförsvaret. Om man dessutom kan höja ett låg IgA antikroppsskydd med tex, Colostrum och andra naturliga ämnen har man rustat två av de första och viktigaste försvarssystem mot inkräktare.

• 7 personer hade milda symtom och utvecklade IgM eller IgG antikroppar
• 3 personer hade svårare symtom, utvecklade antikroppar, behövde vård men ingen dog.

Det är långt under 0,02% av dem som smittas som dör av Covid enligt statistik från många länder, och av dessa så är det endast 6–15% som dör av primär Covid 19 och för resten som dör är Covid är en av många bidragande faktorer, främst samsjuklighet och tex luftföroreningar, undernäring, svält med mera.

Funktionsmedicinska förelöpare, förlopp, trigger och förmedlare

Förelöpare och nuvarande livsstilsfaktorer är de som skapar en nedsatt immunresiliens och ett sämre skydd mot virusangrepp.

Förelöpare är främst: genetiska, epigenetiska, låg näringsstatus, stress, sömnbesvär och toxicitet. Även sjukdomar som COPD, astma, hypertoni, diabetes, fetma, ålder, polyfarmacia (intag av många läkemedel som kan nedsätta immunförsvaret), samt tidigare trauma och respons till olika infektioner, kan alla göra att man har sämre skydd mot infektioner som Covid 19.

1. Symtom: inga, milda, måttliga, svåra.
   Tecken: allt ifrån feber till att tappa doft och smak, ovanliga hudbesvär, torrhosta, lätta eller svåra andningsbesvär.
2. Förloppet—angrepp vid förkylning, influensa eller Covid 19, andningsbesvär, infektioner i övre luftvägar som vandrar ner till nedre luftvägar, skapar mängder av döda lungceller, cytokinstorm och lunginflammation och akut andnöd. Under tiden försämras syresättningen av lungvävnaden tack vare ökad koagulering av blodet.
3. Akutvård som kan behövas för 1–5% som har smittats och utvecklar en IgM respons som inte räcker till. De allra flesta av dessa som vårdas överlever en influensa- eller Covid-infektion med hjälp av vårdinsatser och mediciner.
4. Uppföljning: återhämtning för dessa som har klarat av en svår kamp för sitt liv. Allt flera människor i samhället har besvär att hämta sig från infektions- eller svampangrepp, oavsett om det är från halsfluss, influensa, lunginflammation, mykoplasma, borrelia, borrelias koinfektioner, nedbrytning av mögel, Covid 19 eller kroniskt trötthetssyndrom. Kommande artikel under vintern kommer att just handla om hur man kan komma tillbaka till en bättre livskvalité, energi och hälsotillstånd efter man har blivit utslagen av virus-, bakterie- eller mögelangrepp.

Nästa artikel kommer att ge möjlighet att fylla i en riskprofil för infektioner. Den ger vägledning till ett bättre individanpassat åtgärdsprogram så att du som individ får en bättre immunresiliens. Förhoppningsvis kan alla av oss bidra till ett större ”friskspridning” och en snabbare ”flockimmunitet”. Min målsättning med immunserien är att inspirera flera personer att bidra till att hela vår ”svenska flock” får en bättre immunresilens och hälsa.

Av Peter Wilhelmsson